God morgon!

Här sitter jag med en sjal om axlarna och fryser. Allt är som det brukar vara, med andra ord ;) Lagom trött idag, det blev relativt sent hem efter att vi spelat rollspel igår och jag har inte sovit jättebra under nattens gång. Vaknade till runt 5 imorse och låg vaken en liten stund innan jag lyckades somna om. Klassiskt stressläge; OHSNAP JAG MÅSTE SOVA MER och sedan klarar man ju inte riktigt av att somna om för man är så fokuserad på att man MÅSTE somna om. Moment 22. Asnice. Inte.

Annars är jag mest dödstrött på victimblaming (FET triggervarning re: våldtäkt på den länken) (det är en debattartikel eller något på Sydsvenskan). Det är vidrigt hur folk kan resonera att man får ”skylla sig själv” om man någongång samtyckt till intimitet med en man man t.ex. träffat på krogen och denne sedan tar sig vidare friheter. Det intressanta är ju också hur det faktiskt inte står att det är just samlag man gått med på tidigare (SOM ATT DET ENS SPELAR ROLL, vem FAN har rätt att ligga med en utan samtycke för att ”det har ju gått fint tidigare??”!??!?!) så med det resonemanget kan det lika gärna handla om att man givit en person en kram. Så att ni vet.

Jag börjar fan allvarligt fundera på att vägra lämna min lägenhet. Jag är så sjukt trött på världen just nu. Börja inte ens. Jag är så djävla glad att jag har en pojkvän som är VETTIG I SKALLEN. Herredjävlar. Han är en ständig påminnelse för mig att det finns BRA människor där ute. Jag är ledsen att jag kanske drar många över en kam här, men alltså… nej. Jag är så trött. Jag är så förbannat djävla DÖDSTRÖTT på att läsa i tidningen om våldtäkter och misshandel och incest och rån och mord så ni anar inte. Jag saknar de händelselösa gotlandstidningarna. Fastlandstidningarna innehåller för mycket skit. Det finns en ANLEDNING till varför jag inte följer nyheter, vare sig via radio, TV eller pappersmedia. Jag orkar helt enkelt inte. Det är för mycket skit och jag klarar inte av att stänga av empatin och läsa skiten utan att ta åt mig och må dåligt över hur saker är. Jag är för mycket känslor för det.

Äh… det var väl inte meningen att ranta. Jag är bara så djävulusiskt trött på allt detta. Och kom för FAN inte och säg att jag får ”skylla mig själv” om/när jag blir våldtagen, för det valet har gjorts av någon annan och inte mig. Aldrig mig. Aldrig offret. Det kallas ”offer” och ”gärningsman” av en anledning (gärningshen, om ni så vill, för att undvika att just peka på ”män” som brottslingar här…) och inte FAN är det för att offret står som skyldig till brottet. Den som utför gärningen har ansvaret. Så enkelt är det.

ARGH.

Såhär ser jag ut i dag, men jag tog bort rosetten förut för jag kände mig lite för mycket som Kajsa Anka:

(för övrigt så blir jag glad i hjärtat av att jag länkade in ovan nämnda artikel i jobbchatten och alla blev lika upprörda som jag <3 fina människor. ingen försvarar våldtäktsmännen där, ingen skyller på offren. tack <3)