Det var tungt idag, när han åkte hem. Sedan närapå mitten av November tills idag har vi bara varit ifrån varandra i åtta dagar. Helt galet. Vi ses ju på fredag igen (och på lördag firar vi fem månader!) men det kändes ändå väldigt jobbigt att släppa taget om honom när han skulle till bilen och hemåt.

För övrigt har jag tydligen en ovälkommen besökare i min lägenhet. Martin såg honom komma upp ur avloppet i badrummet i fredags och han har antingen sjappat eller gått och gömt sig någonstans. Dörren till badrummet stod av misstaget öppen ett par timmar under natten så den lille rackaren har förmodligen förflyttat sig från badrummet till valfri annan plats i lägenheten – OM han inte redan krupit ner igen och försvunnit. En djävla råtta, alltså. Martin ringde Anticimex som sade att de skulle komma innan fredagen var slut, men de har fortfarande inte dykt upp. Så ja. Jag får jobba hemifrån imorgon tills jag har haft Anticimex här så att de kan kolla så att det inte finns fler råttor eller ingångar för dem. Jag har inget emot råttor som husdjur men jag vill helst inte ha djur som kommer upp ur avloppet springades i mitt hem. Det känns inte särskilt sanitärt…

Det blev femtio minuters promenad i rask takt. Det kändes väldigt bra :) Får se ifall jag kan springa lite imorgon. Pepp pepp pepp pepp pepp pepp!