- Jag var på väg att dö en gång. Skulle bowla och skyndade mig därmed med att svälja den jättestora lakritsnappen jag åt på. Den fastnade i halsen och jag höll på att kvävas. När det började bli riktigt panikslaget (det kändes som att timmar gått men handlade nog bara om sekunder egentligen) så kom en pensionär och gjorde Heimlich-greppet på mig, så att nappen kom loss.
- Om jag är ensam hemma och det ringer på dörren så gör jag vad jag kan för att slippa öppna. Jag är väldigt orolig att det skall hända, men det sker väldigt, väldigt sällan. Om lamporna är släckta och det inte kan synas utifrån att jag är hemma, och om jag inte väntar besök av något slag – då håller jag mig undanskymd tills det slutar.
- När jag var barn var jag kär i Turtles, Martin Timell, Orup och Anders Lundin. Jag tror att jag kan ha nämnt detta tidigare, men osäker.
- Jag har lätt för att bli irriterad men blir väldigt sällan ARG. Nath kommenterade på Ventrilo en gång när jag drivits till sista droppen och skällde ut en kille som bråkade med mig att det var första gången på tre år han någonsin hört mig höja rösten. Jag har väldigt lång stubin när det kommer till ren ilska, men det är nog inte riktigt värt att driva mig så långt om man inte är redo att ta konsekvenserna för det.
- Relaterat till ovanstående: Jag är en sucker for apologies. Jag hatar att vara osams med folk och är väldigt villig att förlåta och gå vidare med saker. Jag har inte långdragna bråk med folk, och jag håller inte grudges. Det finns dock SJÄLVKLART alltid undantag på detta. Man kan inte komma undan med vad som helst, liksom. Otrohet, lögner, svek och sådana saker – om jag kommer på dig; Fuck off och kom aldrig mer igen.