I’ll admit I wasn’t very smart

Ibland förestället jag mig världen som ett enda stort Sims-spel. Ni vet, när man socialiserar och man får en massa små gröna plus ovanför huvudet! Så tänker jag mig ofta att det är när jag pratar med folk. Jag samlar gröna plus :)

Stel i hela kroppen, funderar på att gå ner i köket och leka med en kniv ett tag. Kanske kunde jag sälja mitt kött till bästsäljande när jag är klar? Det är ändå i ganska bra skick, och så som jag mår just nu kan jag LÄTT garantera att det är mört nog. Så det så.

Ibland känner jag mig djävligt vuxen. Som när jag sitter på en föreläsning och stör ihjäl mig på de där som beter sig som små barn, fast jag bara är ett par år äldre. Då är jag lite tant, men vadfan. De låter ju så att man inte hör klokt vad läraren säger, och varför gå i skolan (när det är FRIVILLIGT att gå på universitet, amagad) om man bara tänker sitta och bete sig som om man vore på café? Hrrr. Usch.

Inget rollspel på länge nu. Surt. Och Nath åker bort en vecka. En hel vecka utan min älskling? Feck. Dock skall hans snälla lillasyster komma och leka med mig då, så att jag slipper vara ensam. Vi skall måla om datorrummet är det planerat, sweet som fan. Jag får väl krama på henne i brist på Nath, haha ^_^

Nu skall jag dock göra skolarbete så att jag inte hamnar helt efter.