Fika med Smege och Viktor var väldigt trevligt; några timmars skitsnack i gott sällskap slår aldrig fel! Nu fick det bli Frasier en stund, och sedan skall jag somna med kinden tätt intill Det. Boken, alltså. Inte monstret. :P
Tja, efter att ha bestämt mig för ”Nej, jag orkar inte bry mig” så känner jag mig faktiskt bättre till mods. Jag känner mig …fri, kanske. Plötsligt har jag tid att faktiskt må bra igen, och det är bra. Insåg, när jag satt på tåget hem från Helsingborg, att jag inte alls har det så illa ställt trots allt. Jag har snygga vänner omkring mig. Folk verkar faktiskt tycka att jag är en bra tjej till och från, och jag tycker bra om de som omger mig – även fast mer än hälften av dem talar skånska! Jag känner ändå styrka i att umgås med dem, och veta att de faktiskt inte alls tycker att jag är helt dålig och hemsk.

Jag känner att jag vill gå ut och ragga. Hitta en goding, flörta lite, kanske hångla, kanske få ett telefonnummer… Jag vill ha någon att klä upp mig för. Jag har en byrå fylld av snygga undies men jag har aldrig någon som kan se mig i dem. Varför vara snyggt klädd under kläderna när ingen vill se? :P

Anyhoo, jag känner mig ändå inte helt förlorad. Jag är bra på att förtränga jobbiga känslor, och mina vänner, skolan och min bok, samt det faktum att mamma och Ricard kommer på lördag gör verkligen en hel del för att hålla mig på rätt sida leendet!

Förresten, ni kära raringar som läser denna blogg! Ni får jättegärna rösta på mig här samt här om ni vill. Gärna, um, höga röster nu om ni tycker att jag förtjänar det ;)

…för övrigt lyckliggjorde jag förmodligen mannen bakom mig i bankomatkön förut. Kort kjol. Blåsig stad. (luckily hade jag ett par hotpants på mig under kjolen, men jag antar att han blev nöjd ändå.) Ibland får man bjuda på sig själv! :P

Jag skriver detta i Works, och hoppas på att kunna posta det innan jag somnar ikväll. Jag är inte helt förtjust i att blogg.se inte fungerar tillfredsställande just nu, men jag inser att de inte bör skuldläggas för det; jag gissar att de gör allt som står dem till hands att göra för att lösa detta.

Imorgon skall jag gå upp senast klockan nio; oh, sovmorgon! How I love thee! Torsdag ledig, MEN jag behöver städa. Sova till …tio, kanske?