Jag är ju som bekant en sådan där synfelstönt. Brytningsfel har jag tydligen, optikern talade som att jag skulle förstå precis vad han menade och jag satt mest där och fånlog och typ ”jaja skitbra” (men tydligen är synfel och brytningsfel samma sak enligt wikipedia så jag fattar inte varför han sade att det bara var mitt högra öga som var paj på, djävla fjashas). Men ja. Ögonen hade blivit lite bättre? sämre sedan senaste synundersökningen så det blev ju till att välja ut två nya par glasögon och beställa och så vidare.

Mängden drama som pågår hos en optiker, för övrigt. Först kom det in en sur tant och ville ha hjälp, eftersom ”sist [jag] var här hittade jag inga glasögon men nu när jag skulle kolla igen så var de borta” och sedan släpade hon runt någon stackare ur personalen och provade typ ALLA glasögon i hela butiken och var lika negativ till alla. Sedan kom det in en tant och var närapå driven till tårar för att hon tydligen fått fel storlek på linser av en helt annan optiker och det var tydligen den här optikerns fel eller något. Och sedan kom en sur gubbe in och grälade för att han INTE kunde få en tid just NU utan var tvungen att boka en tid i förväg. ”Jag har ju kört flera  mil för att komma hit och då får ni ju se till att ha en tid!!”. Personalpersonen svarade bara ”Har du flera mil hit är det ju bra om du ringer i förväg och kollar om vi har en tid”, kudos.

Ohwell. Om tio dagar så kommer jag att ha nya glasögon att nörda i. Det blev ett par med silverkant upptill och ett par lila – förstnämnda för terminalbruk och sistnämnda för avståndsseende. Hej hopp!