Så! Nu har jag läst igenom och gulmarkerat viktiga segement genom hela boken. TRIST SÅ DET RÄCKER TILL OCH BLIR ÖVER, och jag misstänker att jag kommer att köra på tentan. (Lotta skrev att det räckte med 20 av 40 poäng för G, så kanske man har en liiiten chans iaf)
Jag fick lära mig på mellanstadiet att gult stimulerar hjärnan, så förhoppningsvis skall något fastna nu när jag har gulmarkerat allt det viktigaste.

Det här roar mig:

Det ”allra första” ordet har kommit att spela en stor och viktig roll i många kulturer. I en spännande avhandling om språkbyte på Papua Nya Guinea beskriver Don Kulick (1990) hur viktiga barnens första ord är för själva språkbytesprocessen. Om barnen jollrar något som låter som ”oki”, tolkar föräldrarna det som ett yttrande med innebörden ”nu sticker jag härifrån”. Detta tas sedan som ett bevis för att deras gamla kultur och traditioner inte längre duger för moderna barn. Därför använder de vuxna inte sitt ursprungsspråk taiap när de talar med barnen, utan talar Tok Pisin, ett nytt kreolspråk. Eftersom barnen inte får lära sig taiap lär de sig naturligtvis inte det språket. Så uppstår en ond cirkel; barnen lär sig inte taiap eftersom de inte används av förldrarna, och föräldrarna i sin tur klagar över att taiap försvinner och ersätts av Tok Pisin

Vilket otroligt underbart folk! ”Nu sticker jag härifrån”! :D
Språkstudier roar mig.

Nu tillbaka till de språkstudier som fails to amuse me; språkinlärningsstudierna jag måste lära mig till imorgon bitti.
Är på humör för att ta en riktigt lång djävla promenad; diska; städa här hemma; ta en låååång dusch; se på film – ja, faktiskt göra precis vad som helst som gör att jag SLIPPER PLUGGA DETTA TRISTA SHIET.