Jag hade visst missförstått W4 lite, haha. Det var inte fullt så illa som jag hade fått för mig att det skulle vara, istället är det intervallträning – man skiftar mellan att gå långsamt, gå snabbt och att jogga. Det hela avslutas med 15 minuter free form run, och jag är stolt över att säga att jag sprang alla 15 minuter utan att stanna. +1 minut på mitt tidigare rekord, alltså! Vad kan jag säga, det går framåt! o/

Imorgon blir det bara vanlig promenad, på onsdag blir det innebandyträning (och måttagning, ofc) så W4R2 planeras till torsdag. W4 alltså. I ett program som löper över 8 veckor allt som allt så har jag alltså nu kommit halvvägs. Om fyra veckor (träningsveckor, det kan ju vara längre än så ifall jag inte hinner med tre pass i veckan) är det alltså meningen att jag skall kunna klara av att springa en halvmil utan stopp. Det känns ju helt klart som att jag är på rätt väg, men jag har lite svårt att tro att jag faktiskt kommer att klara av det. Men vi får se, jag tänker inte ge mig i första taget! Jag kan ju ärligt säga att jag för fyra veckor sedan inte för en sekund trodde att jag skulle klara av att springa 15 minuter i sträck, så det är väl ingen omöjlighet att jag når mitt mål när det är dags ;)

Jag känner mig dock stel i hela kroppen nu, det märks att det tog på krafterna att springa de där femton minutrarna, i synnerhet med tanke på att jag innan dess spenderade nästan en halvtimme åt intervallträning. Jomen såatteh…

Jag stör mig dock på allt folk som stirrar på mig när jag springer. Jag vet inte om det är något i hur jag klär mig som är så avvikande att folk vänder sig om och gapar? Jag hade idag svart linne och mina vanliga joggingbyxor, dvs mina skelettleggings. Men så konstigt ser det väl inte ut? Jag börjar alltid oroa mig att jag skall ha spräckt en söm eller fått ett dött djur i ansiktet, men icke. De bara stirrar ändå. Orka?

Nåväl. Nu skall jag gå till sängs med en bra bok och jag hoppas på en god natts sömn! :)