Ibland tänker jag ”Vad är ditt problem?” och börjar formulera mina problem och lösningar. Jag tror att jag skall försöka få igång lite sådant här i bloggen, faktiskt. Skriva om saker fungerar bra för mig, och det får mina hjärnceller att dansa tango och ha det intimt och rart. Min hjärna är barnförbjuden ibland.

Så…
Vad är ditt problem?
Mitt problem är att jag har väldigt lätt för att prata om allt i hela världen, jag kan prata som en dåre om typ allt, utom en sak …mina känslor. Jag har svårt att visa djupare känslor och jag har väldigt svårt att prata om känslor och problem som rör sig om känsloladdade saker. Jag har svårt att säga ”jag älskar dig”, jag har svårt för att säga ”förlåt” och jag har väldigt svårt för att tala om mitt allra djupaste. Jag vill bli mer öppen och jag vill ha lättare för att våga prata intimt (nära och personligt, alltså, inte snuskprat :p) men folk utan att bli helt förstörd, nervös, blyg och livrädd av det.
Jag kan diskutera känslor och liknande via t.ex. MSN, men aldrig i livet IRL.

Hur kan du lösa det?
Genom att hitta någon jag vågar släppa mina murar för och som utan att göra för stor sak av det kan lyssna på vad jag har att säga utan att döma eller håna. Någon jag vågar lita fullt ut på.