Skyddsstopp

Ja, jag vet inte. Höften gör ont. Högersidan har flippat ur, jag har tagit en Ipren och jag tog sovmorgon imorse och tog den korta vägen till jobbet. Jag skall försöka springa hem ikväll — träningskläderna ligger i ryggan i trappan — men vi får se. Kanske blev det bara 12 dagar den här gången, trots att jag varit så försiktig och aldrig sprungit mer än 1670 meter som mest. Jag tror att problemet är att jag samtidigt tar så långa promenader, så jag sliter ju på kroppen — och jag är snart 40. Vi ger det ett försök, så får vi se.

Tisdag! Johan skall spela Warhammer efter jobbet så jag skall som sagt försöka få ordning i sovrummet så att han slipper snubbla på mitt bös varje morgon. Igår hade vi över Henke och Vonkan på middag vilket var hur trevligt som helst. Jag somnade tidigt, vaknade mitt i natten och kunde inte riktigt somna om, störande. MEN jag lyckades igår bocka av de där två stora grejerna jag har haft ångest över, så DET känns däremot jätteskönt att vara på andra sidan av! :D

Alla lövträd på kyrkogården står bara, men här utanför mitt fönster finns fortfarande lite gult kvar. Det är dock inte långt ifrån årets *WHOOMP* när allt faller ner, och sedan är det mörkt. I år, till skillnad från förra året, har jag ju ett bråklarm installerat så det får mig att känna mig lite tryggare när jag sitter hem ensam i mörkret på kvällarna. Vet inte hur stor effekt det har om något väl händer, men det skadar inte att känna sig snäppet mer säker, ändå.

Jag skall mest troligt få en leverans på en julklapp hit idag. Lyckades byta leveransadress till jobbet, jag är inte hemma före 18:00 på dagarna = när de ville leverera, och jag vill inte att Johan skall ta emot detta eftersom det är till honom och jag inte vet hur subtil förpackningen är rörande varifrån paketet kommer. (nu fick jag uppdatering från Fedex; paketet kommer imorgon vilket ändå först var sagt)

Jag vet inte. Jag har suttit i ett par timmar nu och höftfan gör väldigt ont fortfarande. Tog en Ipren för en stund sedan (en timme?) och den har haft noll effekt. Jag tror att det nog får stanna på 12 dagar den här gången. Skall jag bara skita i runstreak framöver? Det är ju en väldigt kul utmaning, men det är ju fan inte kul om jag skall sitta och ha svinont av det heller. Jag får väl ta ett par dagar lugn och ro tills höften slutar ömma så helvetiskt och sedan köra på promenader, igen. Just nu är det till och med bud på att ta bussen hem för att vila höften ytterligare.

Varför är jag så gammal och trasig?
Ja, jo, jag vet ju. Jag anlade någon form av dum-i-huvudet ätstörning när jag var barn och det har förstört min kropp. Jag får ju skylla mig själv. Jag kan inte backa bandet och göra något ogjort här, jag får bara leva med att saker kommer att göra ont för att jag hade sönder mig själv när jag var barn, liksom. Men det känns ändå taskigt.

Aja.