Remember when the world seemed so new?

Det hade lika gärna kunnat vara juni just nu. Solen skiner, och det är väldigt behaglig sval värme ute.

Jag känner mig tillfreds. Det blev visserligen inte så mycket sömn i nättras (råkade fastna i Preacher) så jag är väl i tröttaste laget, men med fin musik i högtalarna och en hel dag framför mig känner jag mig fri och nöjd.
Det är bra märkligt, ändå. För bara en vecka sedan kände jag mig fast i ångest, och det märks inte alls av nu. Jag undrar vad som hände, som fick mig att känna värde för mig själv. I vilket fall som så är det bra, åh så bra. Jag orkar le, jag orkar göra annat än att bara sitta och tycka synd om mig själv.

Funderar på att plugga in mitt Sega… Eller kanske ta och läsa lite. Jag sitter nog här ett tag till, i vilket fall.
The Bronx Casket är precis lagom musik för mig idag. Lite rockigt, lite ihåligt, och en del värme. Bra.