Sov relativt bra under natten till idag, men har också hela tiden haft en naggande känsla av stress. Det är mycket i huvudet just nu. Det märks även på röriga drömmar och lätt sömn, dålig aptit. Fick knappt i mig en halv macka till frukost imorse, känner mig inte särskilt hungrig nu heller fast jag BORDE vara hungrig som en varg på grund av aktivitet och dålig frukost. Nåväl. Det löser sig, väl. Det brukar göra det på något sätt.

Solen skiner, det är fint. Det har varit väldigt kallt nu ett par dagar i sträck, runt minus sju. Det skulle bli ännu kallare till helgen — Johan undrade om jag ville med ut och grilla korv men jag tror att jag skall sitta hemma i min lägenhet och INTE frysa istället. Städa av lite, kanske hantverka lite, ta en promenad, se fram emot att han kommer till mig efter att han grillat och frusit färdigt :P Det blir bra. …och på kvällen blir det INTE Melodifestivalen ;) Sådant kollar man bara på när man har tioåringar i hemmet.

Vädret gör skillnad för måendet, dock. Det är bra. Det hade varit jobbigare att känna oerhörd press (och ångest på grund av detta) om det samtidigt varit svart och slemmigt ute. Nu kombineras det lite dåliga måendet med en viss känsla av hopp inför våren, och då blir det enklare. Nu är det väl bara fågelkvitter och blomdoft som saknas, egentligen.

Nåväl. Jag är mest bara trött. Saker kommer att ordna sig. Jag försöker skaka mörkret ur ögonen och bliga framåt mot ljuset bla bla bla, det blir bra till sist.

Skall köpa hem något roligare pålägg idag så kanske det gör det enklare att få i sig frukost om morgnarna.