Världens långsammaste sömmerska vaknade åtta imorse och har sedan dess sytt ärmar. Det är fan tio timmar sedan jag gick upp? VARFÖR ÄR JAG INTE KLAR

Har tittat på lite Netflix, Viaplay, stirrat i väggen. Ingen promenad — än! — och jag är mest bara trött på allt för tillfället. Inte deppig as such, men märker ju att jag inte riktigt är lika pepp och glad som jag var igår. Nåväl. Man kan inte vinna alla dagar.

Martin steker hamburgare åt oss och sedan skall jag se ifall det blir en promenad, eller ifall jag bara rullar ihop mig inne i sängen och fortsätter att stirra i väggen tills jag somnar. Öh.

Imorgon är planen att komma ut och springa! Gudarna skall veta att jag behöver det, både fysiskt och psykiskt. Blir tokig på detta påtvingade stillasittande. Jag vill ut och dansa och sjunga och dricka öl och krama människor! Det vill vi ALLA, jag vet. Jag är absolut inte ensam om att bli tokig på detta, och då är jag ju ändå på min arbetsplats på vardagarna och faktiskt träffar människor, så jag får ändå mycket bättre social stimulans än de flesta andra för tillfället. Jag bara hoppas att vi inte går sönder av detta, ’s all.

Trött.

Skall se ifall jag kan börja sätta knappar på ärmarna ikväll, så är jag klar med den biten. Skall bara sätta linne där först, på samma sätt som jag gjorde i öppningen framtill. Är det en klänning eller en rock? Båda, antar jag. Endast fantasin begränsar!

Okej, ha en bra dag! Hejdå.