Igår kväll åkte vi över till min bror med familj och åt middag och gav pojkarna julklappar. Himla fint! Barnen var så glada över sina nya leksaker, Martin hade fullt sjå med att hjälpa till att bygga ihop saker och jag satt mest i en stol och myste över hur bra allt var <3

När vi åkt hem så gick Martin upp till Olof och jag stannade hemma och tittade vidare på The Haunting of Hill House. Det är så himla bra serie! Jag gillar hur varje avsnitt ger mer och mer kött på benen på något man trodde man redan fått veta allt om. Den är inte läskig, men den är hemsk. Den river upp en del gamla sår hos mig, och det är jobbigt att hantera det här med dödsfall i familjen för det ligger så nära inpå, det är så intimt. Jag har ett avsnitt kvar och sedan är jag klar, får se ifall jag hinner titta idag eller ifall det blir av imorgon istället.

Runt halv ett lade jag mig, Martin var hemma kanske en halvtimme senare men då snarkade jag redan för fullt. Imorse gick jag upp strax före tio (det är ju ändå lördag!) och tvättade, och när jag stressade över att hinna åka in till stan för att hämta upp en julklapp så brast allt. Jag hade en dålig dag, jag var ledsen och ynklig och allt kändes bara svårt och övermäktigt. Martin kramade på mig och sedan åkte vi till magasinet för att se ifall vi kunde hitta mitt julpynt istället. Det gick inte, så vi åkte till Bauhaus och köpte nytt, för jag vill så gärna ha en gran och lite pynt. Jag saknar min älg, men jag får hänga upp den nästa år så det får gå bra ändå.

Lite bilder på vad som hänger i granen i år istället:

En kakadua (?)

Sköldpadda!

Krokodil

Ughle

Alla dessa kulor är nya — de köpte jag på Söstrene Grene i Mölndal när jag var där med mamma i november :)

Väldigt …Pratchettianskt, ändå. Vi har både Great A’tuin och krokodilguden Offler i granen, liksom.

Det känns fint att ha granen uppe. Det känns lite mer juligt. Jag är på mycket bättre humör nu än jag var i morse/förmiddags.