Jag tänkte sådär… Bädda iordning sängen, fluffa upp kuddarna, blanda dipp och tända lite ljus. Och så duscha, igen. Jag känner ett behov av att få gömma mig i varmvatten ett tag… Flyta bort lite, värma min frusna lekamen.

Det känns som en mordisk mensvärk är på gång. Ja, det är väl dags för det igen… Jag vill inte. Jag får så ont, jag försvinner i ett moln av röd smärta. Jag har fortfarande inte försökt fixa starkare värktabletter att fly med, men det kanske är bra. Jag överlever ju. Jag gillar inte tabletter och mediciner, jag vill klara mig utan. Men ibland… ibland är det så svårt att stå ut. Att tänka, finnas, andas. Ibland vill jag bara skrika tills det slutar göra så satans ont i mig. Nåväl. Varmvatten, var det ja.