Dan före dan

Igår satt jag i TRE TIMMAR och sydde fast knappar och gjorde knapphål. Alla knappar sitter där de skall – jag har kommit ungefär halvvägs med knapphålen. Det tar sådant tiiiiid! Försöker även få färdigt underklänningen men symaskinen VILL verkligen INTE. Den morrar och kvider och fräser och beter sig och jag är lite stressad över hur svårt det plötsligt blev att SNABBT sy en klänning. Ugh. Skall idag fokusera på att få färdigt underklänningen såpass att jag kan börja fålla den när jag sitter i två timmar på flygplatsen och ugglar imorgon. Eventuellt kommer jag att kunna sy i luften också, vi får se.

Någonstans mitt uppe i allt detta skall jag även hinna ta promenad OCH packa. Whaaat! Jag har påbörjat en lista så att jag inte glömmer bort att andas mellan varven också. Jag ser jättemycket fram emot att få åka till Visby imorgon men jag är också lite ur balans över allt som skall hinnas med innan klockan 21:00 idag. Jag vill verkligen inte ställa in morgondagens löppass, så det är viktigt att jag är i säng i tid. Vi får se hur jag löser allt – jag kan ju i alla fall säga att jag sannerligen ser fram emot ett par dagars ledighet och medeltidshäng.

Sitter man och handsyr 25 knapphål så förtjänar man banne mig ett glas vin! Jag såg på Grand Designs och filosoferade över livet samtidigt. Blev åter igen sugen på att bygga hus. Drömde lite om att ha Askungen-möss som kunde komma och sy de djäkla knapphålen åt mig. Just nu är en sådan där period då det hade underlättat storligen att ha en klon, så att den ena jag kunde sy knapphål och den andra jag kunde få färdigt underklänningen. Överväger att se ifall det skulle fungera att ha min svarta linneklänning jag sydde till lajvet förra året som underklänning IN CASE OF, men vill ju helst ha denna ljunglila som liksom är *menad* för denna outfit. VI FÅR SE. Jag har som sagt var fem timmar på mig att sy färdigt, packa och promenera. INTE DET MINSTA STRESSAD JAG LOVAR.

Heh.

Trots lite nerver just nu är jag ju ändå himla nöjd med tillvaron. Jag gillar ju att sy. Jag tycker att detta är kul innerst inne, och jag är så pepp på att se hur det ser ut när det är färdigt och jag har allt på mig. Tänk om det inte ens passar!? (det var inte en peppig sak att tänka) DET LÖSER SIG. Jag känner att det varit mitt mantra genom större delen av mitt liv. Förr eller senare löser sig allt.

Jag skall återgå till min arbetsdag. Ni får ha en fin tisdag! Skänk mig en tanke ikväll när jag syr så att fingrarna blöder + gormar på symaskinen som vägrar …sy. Ugh. SKÄRP DIG SYMASKIN. (hade jag inte glömt bort var jag lagt pedalen till den ANDRA symaskinen hade det inte ens varit ett problem, då hade jag bara bytt och så hade det löst sig väldigt enkelt MEN)

OKEJ HEJDÅ!