Ja, det är ju nu det är Now or Never. Imorgon smäller det, djävlar i mig! Jag är nervös. Jag är självsäker. Jag är orolig. Jag är spänd. Jag är förväntansfull. Jag lovar att sluta tjata om detta snart :D Men ni måste ju också förstå hur stort detta är för mig. Ni som har följt den här bloggen länge vet ju hur jag kämpade i början när jag kom igång med löpningen för fyra år sedan, och hur jag DÅ aldrig ens kunde se mig själv springa fem kilometer. Sedan sprang jag en mil. Och sedan sprang jag en mil ett par gånger till. Och någonstans i det väcktes självförtroendet till liv och jag vågade plötsligt, förra sommaren, anmäla mig till att springa ett halvmaraton. Jag har ingen aning ifall jag KOMMER att klara av att springa 21k imorgon. Värmen oroar mig. Solen oroar mig. Men jag kommer djävlar i mig att FÖRSÖKA! Det är ju det viktigaste. Gör så gott ifrån sig som man kan. Väx som person. Bli en bättre löpare. Fuck yes!

Solen skiner och imorse var det 22º ute när jag gick hemifrån 06:30. Så knasigt varmt det blev? Bara förra veckan hade vi det kyligt och under 10º, haha. Jag gillar det, ändå. Ni vet ju att jag inte är ett fan av FÖR varmt och att max 25º är vad jag tolererar, men det är ändå mysigt med värmen. Vad som INTE är mysigt är hur mycket man svettas, herregud. Det är DÄR största risken är imorgon, att jag får ur mig mer vätska än jag lyckas få i mig. Martin har en plan på en flaska med vätskeersättning jag skall få i mig under första delen av loppet, för att liksom utöka vätskestationernas hjälp. Tydligen kan man räkna med att man förlorar runt 1-2 kilo i VÄTSKA under ett halvmaraton, yikes. Efteråt drömmer jag om kebabpizza och öl. Vi får se. Förmodligen blir det soffläge och ynk, haha :D Det FINNS en flaska rödvin hos Martin men jag tror verkligen inte att jag kommer att röra den. Rödvin lär ju få mig att krascha etter värre på söndag, liksom.

Det blir ju ingen blogg imorgon. Eller på söndag. Det går inte att blogga varje dag i månaden när jag är hemifrån emellanåt och inte har tillgång till en dator. Visst, jag kan säkert låna dator hos Martin, men jag känner att jag prioriterar lite annat när jag träffar honom än just bloggen. Ni får ta det :P JAG får ta det! Jag tror att jag själv är min egen störste läsare, haha. Men det är ju naturligt, också. Jag skriver ju för att jag själv tycker att det är kul att gå tillbaka och se hur jag mår och vad jag gjorde x dagar eller månader eller år sedan. Det är så det är. Så jag själv får väl slita mitt hår om ett år när jag inte kan få läsa något från 20 och 21 maj 2017 :D TOUGH LUCK CARINA!

Ni får ha en bra helg. HEJA på mig imorgon! Håll en tumme i fickan. Eller skriv glada tillrop någonstans, här eller twitter eller på facebook eller smsa eller snapchatta och så vidare. Och hoppas på att jag på måndag kan få skriva ett inlägg om mitt livs häftigaste prestation. Det kan ni göra, tycker jag :)

Kram på er, ha fin fredag <3