Idag vaknade jag och hade för första gången sedan före lunch i tisdags INTE huvudvärk. Vilken grej! Jag avslutade kvällen igår med en ipren och en resorb och sedan lade jag mitt stackars dunkande huvud på kudden och gjorde mitt bästa för att slappna av varenda muskel jag hade som var över skulderbladsnivå. Till slut somnade jag. Lättnaden var stor när jag vaknade imorse och det kändes bra. Nu dricker jag vatten som aldrig förr och har till och med igång min vatten-track-app bara för att ha stenkoll på att jag får i mig tillräckligt med vätska. Jag är nämligen övertygad om att huvudvärken kommer från att jag sprang 5 kilometer i tisdags men bara drack ett glas vatten + en burk cola zero och inget annat. Man svettas ändå ganska kraftigt när man springer, liksom.

Igår sökte jag ett jobb till. Ett jobb jag verkligen vill ha. Det ligger en hel del pepp i detta också, och jag önskar så innerligt att de skall höra av sig och vilja träffa mig. Jag vågar ju inte tro på att det kommer att hända, men ja. Ni vet. Det är svårt att lägga lock på hoppet när man väl råkat släppa loss den känslan. Ni kan väl hålla alla era tummar, tår och tentakler för mig snälla? Det hade gjort livets skillnad om jag kunde få den här tjänsten. Hela hur den beskrivs och hur företaget verkar vara är verkligen någonstans där jag skulle vilja vara och göra och bli. Jag vet ju dock av erfarenhet nu att jag inte borde sitta och hoppas – alla dessa jobb jag har sökt sedan i våras där jag bara i ETT fall faktiskt hört av dem och fått ett avböjande. Alla andra idkar tystnad. Säg hellre nej än ingenting, det är lättare för mig att stänga av i så fall. Annars sitter man och väntar och hoppas ändå. Man är ju dum på det sättet.

Det är torsdag. Jag har ett par ärenden efter jobb idag och sedan skall jag hem och städa och tvätta. Jag gjorde inget igår, inte vad gäller hemmet i alla fall. Det jag istället gjorde var att uppdatera min portfölj, och nu är den nästan klar. Jag stör mig dock på att saker ligger i helt fel ordning (ingen form av kronologisk ordning ALLS) så jag behöver sätta mig med det en kvart och få det som jag vill. Just nu får det dock vara, och jag hoppas att ingen tittar på den och LÅTER BLI att ge mig ett jobb för att saker inte ligger på det minst kaotiska sättet.

Imorgon kommer Martin. Jag har inte sett honom nu på snart två veckor och jag saknar så oerhört. Det har varit en del grejer på sistone som verkligen skapat extra behov av en varm famn att vända sig till, och att liksom bara få se honom och höra honom. Vi snackade dock i telefon igår, och det var bra. Han har börjat volontera på Aeroseum för att hjälpa pensionärerna där och han låter så glad när han pratar om det. Det gör mig varm i hjärtat. Finaste krabban <3

Nåväl. Jag har ett par grejer att fixa idag (som jag för övrigt OCKSÅ fixade hemifrån igår, så jag tänkte smita lite tidigare idag eftersom jag satt 1 timme+ hemma och jobbade igår kväll) så jag skall se till att få ordning på det nu. Jag hoppas att ni har en bra dag hörni – och jag hoppas för allt jag är värd att den här huvudvärken inte återkommer. Jag är väldigt trött på att ha jätteont i huvudet nu.

Kram!