Det är dags

Screen Shot 2015-08-10 at 09.24.16

Det är den tiden i månaden igen. Eller på året. Eller bara den tiden, punkt. Gotlandssuget börjar bli för stort för att stå emot. Jag sitter och tänker på det hela tiden. Hur jag behöver Gotland och Visby och min mommo och mitt hav och min Ö. Jag måste ta mig dit snart. Uppleva lite vår i Visby. Krama på mommo. Springa på P18. Vandra runt i stan och ta kort och bara älska och uppleva och VARA.

Jag hyr cykel denna gång. Så mycket billigare än bil, och billigare än taxi. Och frihet. Kunna röra sig. Kunna ta sig in till stan och handla och kolla och promenera och turista och ändå kunna ta sig hem igen med lagom hastighet. Och vad tar det att cykla till mommo från flygplatsen? En halvtimme? Bra träning, då.

Jag får snacka med Martin och se vilken helg jag kan ta för att åka dit. Vill inte krocka våra planer. Vill till Gotland *snart*. Funderar på nästa helg eller helgen efter. Behöver. Det växer i mig, behovet. Det blir liksom inte mindre.

I ALLA FALL. Idag vaknade jag och var trött. Jag är så himla trött cirka hela tiden? Dåligt. Snart blir det ljust ute på allvar i alla fall, och då blir man ju avsevärt mycket piggare. Och om en månad åker vi till London! Inte för att det har med vare sig tröttman eller vädret att göra, men öh jag fick syn på datumet på min kalender så det fick väl vara relevant ändå :D

Idag skall jag städa + fixa lunchlådor. Imorgon skall jag städa färdigt och vila, typ. Vi får se. Imorgon skall jag springa också! Idag är sista återhämtningsdagen, har jag bestämt. Springer imorgon + på söndag efter att Martin åkt hem. Nu kör vi igång igen! Förhoppningsvis låter kroppen bli att dra på sig mer sjuk nu. DET RÄCKER, liksom.

Men åh. Gotland ♥ Mommo ♥ Hemma ♥