Jag försöker att låta bli, men jag är nervös inför morgondagen. Jag vill så djävla gärna klara detta! Min plånbok lider för varje extra lektion jag behöver boka. Jag har ont i magen för att jag har fått lägga så mycket pengar på detta, och det stressar mig ju ytterligare. Jag inser att det är jättedumt att stressa över detta nu, för om jag stressar över att jag MÅSTE klara det så kommer det att bli väldigt mycket svårare imorgon. Giv mig styrka, liksom. Låt mig klara detta. Jag kommer inte att vara en fullärd förare ifall jag klarar provet imorgon, men träningen börjar ju på allvar när jag har kortet i hand.

I övrigt lyssnar jag på min höstplaylist och inser lite förvånat att jag skapade den 2011. What! Jag trodde på allvar att det var en lista jag byggde för ETT år sedan..? ok tiden vi säger så. what.

Annars gör mitt ben fortfarande ont. Det kommer det nog att göra i ett par dagar nu. Det stressar mig också. Jag har börjat väga mig igen. Jag skall sluta med det. Jag kan inte bli nervös över varje hekto jag pendlar upp eller ner. Det är så mycket som spelar in i det så det är så djävla dumt att stirra sig blind på siffrorna. Men ja. Som ni ser, jag är i en sådan spiral igen. Stress-spiral. Just nu känns det mesta som ett problem.

Ikväll skall jag tvätta. Egentligen vill jag inte, men jag tänker att jag sorterar ut det viktigaste att tvätta och sedan får resten vara tills jag har tid nästa gång. Ikväll vill jag sitta på soffan och ta det lugnt. Andas. Samla mig. Bli självsäker och redo inför morgondagen. Anamma gårdagens Zombie som körde bil som en kung. JAG KAN JU KÖRA. Jag vet det. Jag fick till och med beröm över hur bra jag är på att krypköra. Man får inte beröm om man är dålig, så kan jag liksom sluta tro att jag är dålig?

Andas. Andas. Andas. Jag kan klara detta. Bara en liten boost av självförtroende, det är allt jag måste uppamma just nu.