Blodsoffer i juni

daggigt

Inleder juni med att sätta nytt personbästa på både 1km (05:55 → 05:53) och 1mile (09:54 → 09:44) i regnet och det känns ju faktiskt som en djävligt bra start både på veckan och månaden. *nöjd chey*

Sedan forsatte jag morgonen med att slita upp vad som kändes (eller åtminstone blödde) som halva fingret på min cykel när jag skulle få upp den från källaren, så jag har cyklat med ett finger i munnen större delen av vägen till jobbet för att försöka få det att sluta blöda. Moget.

Och helgen har spenderats med den där underbare dumskallen jag är så kär i. Vi satt och snackade nutid och dåtid och framtid i fredags och i lördags handlade vi en massa stuff inför tysklandsresan och sedan blev det öl och 100 Höjdare med Olof (samt Portal-flipper! PORTAL!! GLaDOS!!!!) tills han gick hem och vi gick och lade oss. I söndags väcktes jag av att Martin deklarerade att han hade lagat frukost, och sedan fick jag varma mackor med bacon och jag var helt squeee~ för hur fin är han inte som ställer sig och lagar frukost till mig bara för att han vet hur glad jag blir? ♥♥♥ Sedan fikade vi hos Rigmor som bjöd på rabarberpaj (oooh) tills det var dags att åka till bussen. Och som ett djävligt avigt avslut på en superfin helg så var bussen en timme sen så var dödstrött när jag äntligen kom inför dörren. Inte för att det hjälpte mig att somna i tid, dock. Söndagar–

Så. När vi väntade på bussen bad damen bredvid mig mig att hålla ett öga på hennes väska för hon ”skulle bara…” och sedan försvann hon i typ en halvtimme?? Med tio minuter kvar tills bussen skulle gå så började jag känna mig väldigt stressad av det hela. Jag kunde ju inte riktigt gå ombord på bussen och bara lämna hennes bös, men samtidigt så visste hon ju själv hur dags bussen skulle gå osv? Hon kom dock tillbaka cirka då, så jag släppte alla tankar på hennes väska och fokuserade på mig själv fullt ut igen istället. Men hur fasen kan man lämna sin väska hos en främling i trettio minuter bara sådär? Hon visste ju inte ens garanterat att jag skulle med samma buss som henne. Suck. Jag hade ju såklart gått ombord ifall min buss kommit in innan hon kom tillbaka, men jag hade varit väldigt stressad och orolig över det. Jag vill inte ha ansvar för andras grejer. Ugh.

Kommande vecka ser ut såhär:
Måndag – Morgonjogg, jobb, körlektion
Tisdag – Jobb, handla grejer på stan, städa hemma, se sista RPDR (finalen)
Onsdag – Morgonjogg, jobb, innebandy??, körlektion, tvättid
Torsdag – Jobb, städa, packa, kanske fixa snacks till resan?
Fredag – Morgonjogg, jobb, hem och lösa allt det sista, ta det lugnt
Lördag eller söndag – åka till Tyskland med två dårar.

Känns bra grejer, faktiskt :)