Det är fredagmorgon, solen slåss mot molnen utanför fönstren men ligger ändå rakt i blicken på mig och förhoppningsvis är det väl solen som vinner så att det inte blir en grå och kylig dag.

Helgplanerna fick revideras eftersom Martin blev tvungen att jobba. Jag valde därmed att sova ut även denna morgon och siktar på att ta mig till gymmet lördag+söndag istället. Det är ju inte som att jag har något bättre för mig ;)

Så. I helgen tänkte jag kolla på dåliga filmer, försöka sy lite, fixa en del hemma och ta promenader. Man får göra det bästa av situationen även när det kanske inte riktigt blir som man ville. Nästa helg blir det Göteborg, vilket även blir de två nästföljande helgerna. Tre helger i raken i Göteborg alltså, wow. Vi tänkte fira Alex kommande helg, han fyllde ju som sagt år i början av Mars så det är ju hög tid för det. Helgen efter fyller jag år, helgen efter fyller Martin år. Jag kan med andra ord se fram emot hela tre helger med utdragna och långtråkiga bussresor. Heja.

Jag klagar mer än jag borde. Bussresorna är ju såklart värt det, det är bara så djäkla tråkigt att sitta och stirra ut genom rutan på en buss när man skulle kunna ha gjort något mer effektivt av tiden. Får se ifall jag kanske kan passa på att sy lite, alternativt läsa igenom mina körkortsteoriböcker typ femton gånger.

Just nu ligger min nya mobiltelefon på DHL’s utkörningsställe i Malmö, så det gör mig oerhört förvånad om jag inte får ett sms om att det går bra att hämta ut den innan jag går hem för dagen idag. Som tidigare nämnt så tänkte jag låta bli att ha sönder den här mobiltelefonen. Intressant nog har jag ju en väldigt dålig historik när det kommer till mobiltelefoner – det är *i stort sett* ingen som blivit utbytt pga ålder, alla har bytts för att jag råkat ha sönder föregångaren på ett eller annat sätt. Värst var väl när jag pajade min Nokia 5110 genom att medan jag var på toa lägga den i ett handfat eftersom jag inte kunde hålla i den – och det visade sig att kranen var en sådan där automatiserad som gick igång på rörelse. Heja. Eller det faktum att jag lyckades krossa en Nokia 3310 genom att tappa den nerför en fem meter hög betongtrapp? Jag är så bra. ”Man kan inte ha sönder Nokia-telefoner!” ok try me. Challenge accepted!

Nåväl.