Godmorgon måndag osv!

Just nu ser det väldigt dystert ut på innebandyfronten, så jag taggar redan för fullt för att springa idag igen. Det kändes ju så djävla bra igår, liksom. Jag har saknat att springa. Nu djävlar drar vi igång igen!

Ja, jag springer från W1R1 och framåt. Jag trappar dock upp hur snabbt jag rör mig både under walk och under run. Eftersom jag just nu kör på löpband så kan jag utan problem ställa in den hastighet jag vill hålla, och det fungerar helt okej. Idag tänkte jag ta W1R3 och W2R1, så har jag tagit mig igenom 4 pass på två dagar :) Jag inser att det kommer att bli tyngre ju längre in jag kommer, men det är ändå bra. Det är bra tyngd. Bra stuff. Jag gillar det :)

Jag har inte spelat ESO sedan i påskas, och jag har tusen spel på Xbox 360 som jag borde spela. Jag har haft svårt att finna ro till att spela, men nu när jag har lite mer ordning hemma så känns det som att det är lättare att kunna slå sig ner och spela lite i lugn och ro utan att känna stress och press från omgivningen att göra saker. Behöver fixa färdigt min jacka också, det är inte så mycket kvar som skall fixas egentligen. Och om en vecka skall jag ju börja sy min knektdräkt haha, så ja. Vi får se hur jag disponerar tiden. Jag har köpt en whiteboardtavla jag tänkte rita veckoscheman på – jag inbillar mig att det känns lättare när man har svart på vitt vad man behöver åstadkomma hela tiden. Jag är ju väldigt analog på så sätt. :)

JAG BEHÖVER FÄRGA HÅRET. Om det hinns skall jag göra det idag, annars får jag försöka fixa det efter jobbet imorgon. I vanlig ordning är det nog främst jag som ser den vedervärdiga utväxten, men jag blir tokig. Jag känner mig aldrig så oattraktiv som med en centimeterlång blond utväxt intill hårbotten. Roots, begone!

Och jag läser ju om ASoIaF och snart är det dags att avrätta Ned och jag har redan nu lite ångest. Jag har mer ångest den här gången jag läser än jag hade första/förra gången – kanske för att jag nu vet hur djävla dåligt det kommer att gå för alla. Det är lite som när man spelar Kult eller CoC – man ger sig in i det mot bättre vetande och sedan har man mest ångest över hur kasst det egentligen är (inte att böckerna är dåliga, för de är awesome, men mest …stämningen. DÅLIG STÄMNING.)

Okej hejdå