Det blir ingen OOTD idag. Jag ser ut som en hög med skräp, mitt hår är i desperat behov av henna och jag har sovit väldigt dåligt under hela natten.
Jag drömde om Anna. Jag och mamma hade åkt hem till Fredrik och Frida och deras konstiga bulgruna hus för att fira Bobby som snart fyller år, och när vi kom in satt mommo i soffan och bredvid henne Anna. Jag kramade om mommo som hastigast och sedan kramade jag Anna och ville inte släppa. Jag visste i drömmen att det var en dröm och att hon inte var där på riktigt och jag ville inte vakna för jag var så lycklig över att få se henne. Jag grät i drömmen men jag grät inte när jag vaknade. Jag vill gråta nu, dock. Fan också.
Jag saknar henne så att det sliter i mig. Det tar liksom aldrig slut. Tiden läker alla sår och ja, det är ju inte svårt på samma sätt idag som det var för 9 år sedan, men det tar aldrig slut. Saknaden finns där hela tiden och sliter och förtär. Jag vill bara få lyfta luren och ringa henne och säga att jag älskar henne och få höra hennes röst och hennes skratt och höra att hon finns.
Hon dog i sömnen, kanske är det därför hon så ofta hälsar på mig i drömmarna?
Så nej. Det är ingen jättebra start på dagen idag. Jag är mest väldigt låg och vill mest att dagen skall vara över. Det blir i alla fall innebandy idag, det är bra. Jag har förvisso ont i fötterna (VARFÖR HAR JAG DET??) men det är okej. Innebandy är bra. Springa lite. Något att se fram emot. Dagen kanske går snabbare, jag kanske glömmer av min dröm och saknad en stund. Vi får se.
Helgen blev inte alls som planerad. Kanske skriver något om det senare, just nu skall jag komma igång med jobb och försöka hålla tankarna i styr. Hepp.