Det här med att springa uppför

tumblr_m7fkyn2ppw1rvgvc1o1_500

Vad jag tycker är lite förvirrande är att det verkar gå bättre för mig när det är svårt än när det är lätt?

För att ta det från början: Jag tog med träningskläder upp till Varberg, och hade bestämt för mig själv att jag skulle träna minst 2 dagar av 3. Jag hade packat med hopprepet också, så i tisdags efter att introduktionen var klar och jag hade checkat in på hotellet så stack jag ner till gräsplanen nedanför hotellet och hoppade rep (fem minuter, klarar inte mer (än!)), gjorde crunches (60 stycken), plankan (30 sek) och sådana där SKITJOBBIGA benrörelser som tränar nedre magmusklerna men jag vet inte vad de heter. Försökte mig även på armhävningar utan större framgång. Det tog väl cirka en halvtimme allt som allt, och sedan duschade jag och tog en promenad i kvällssolen.

Igår morse gick jag upp halv sju och stack ut för att jogga. Planen var 5 km, men jag orkade bara strax över 3 innan jag stannade och långsamt promenerade resten av vägen hem. Kände mig besviken på mig själv, men samtidigt gjorde höger vadmuskel väldigt ont – förmodligen för att jag hoppat rep två kvällar i rad… Jag klarade dock 45 sek planka på kvällen; Win!

Så i morse var det dags igen. Jag gick upp halv sex den här gången, för att ha gott om tid för att antingen springa 1 timme, eller för att springa så länge jag orkade och sedan ta en längre promenad på tillbakavägen. Och jag sprang minsann 5 km och jag gjorde det på 32 minuter, vilket (äntligen!!) är en förbättring från mina vanliga 35 minuter. Och ja, frågan som jag ställer i början av inlägget berör det faktum att jag hade uppförsbacke under åtminstone halva tiden jag sprang, liksom den gången jag och Hanna sprang på Bulltofta – och båda dessa gånger (med uppförsbackar) så har jag gjort bättre ifrån mig än jag gjort när jag sprungit plant. Varför?

Jag lovar, på toppen av backen så vill jag bara skrika och slänga mig på gräsmattan, men jag fortsätter. Jag försöker att portionera ut energin för att jag skall orka backarna och för att jag inte skall tvingas stanna, och jag antar att jag gör det väldigt bra. Men det förvirrar mig ändå. Storligen, därtill! Uppförsbacke MÅSTE ju vara det jobbigaste för mig att springa i just nu?

Någon som har någon gissning på vad det handlar om? :)

För övrigt klarade jag 1 minuts planka ikväll! Go me! o/
tumblr_mljr7pueqb1s95n00o1_500

 

Dagarna på Gotland genererade inget vettigt alls. Jag lyckades med nöd och näppe klara stegmålet (15 000 om dagen), men jag hade inga träningskläder med och utöver promenader så gjordes inget extra. Men det är skönt med ett par dagars ledigt mellan varven också ;)