Eftersom jag jobbar hemifrån idag sitter jag för tillfället i pyjamas och chillar. Tänkte få på mig lite kläder och trava iväg till Hemköp om en liten stund, jag fick sådant där ärkesug efter scones till frukost och eftersom jag har ett kök och en ugn sex meter bakom mig så är det ju faktiskt väldigt genomförbart! Hurra!

En ny jättetyfon är på väg in över Filippinerna och skall tydligen gå rakt över där pappa bor.  Fan. Kommer att känna mig orolig fram tills det har gått över och de har hört av sig och sagt att allt har gått bra. Fruktansvärt maktlös här, och jag blir alltid alldeles för orolig över sådana här saker. När vi var på Filippinerna förra året och typhoon Bopha drabbade oss så var inte oron att jag själv var uppe i den, utan att pappa och Prescilla skulle åka till andra sidan ön för en begravning och vi därmed var isär. Det var aldrig ”oj tänk om något händer mig” utan hela tiden ”fan, tänk om något händer DEM”. Jag är helt förstörd på den fronten ända sedan Anna dog – jag går direkt in i en enorm oro när min familj är utsatta för eventuella risker. Jag förstår att det inte är särskilt konstruktivt för mig, och jag försöker att inte oroa mig för mycket, men det är svårt. Jag är bara så förbannat orolig att jag skall bli av med en familjemedlem till. Det är en reell skräck för mig.

För den delen så har ju alla de värsta mardrömmarna från redan när jag var barn handlat om att jag antingen blir övergiven eller att någon i min familj dör/försvinner/skadas. Det ligger djupt rotat.

Nåväl. Skall inte gräva för mycket i det nu. Istället skickar jag all min kärlek och håller tummarna att pappa och Prescilla tar sig oskadda genom stormen. ♥

Jag uppdaterar kanske med en dagens outfit-bild™ senare, annars får ni låtsas att jag ser ut som på bilden där ovanför, fast utan blond peruk och med lite smalare ansikte typ?