Hemma från Elenaria nu, efter en väldigt trevlig och tjejig kväll! Otroligt uppskattat, något man faktiskt saknar väldigt mycket när man är hemma i Skåne: en kvinnlig bundsförvant att diskutera rollspel, lajv, män, japan och anime med, bland annat. Och att ooh:a sig över skor med. Så, kvällen var helt enkelt underbar, raring!

Skall strax sova: imorgon skall jag på systemet med mamma, ta ett lååååångt bad, gå på personalfest och sedan spela rollspel. Mycket att göra, jag? Någonstans däremellan skall jag även hinna få i mig resten av smörgåstårtan samt lite övrig mat och dryck. Men jag klagar inte, mitt tighta schema gör mig glad och underhållen, och DET är att föredra framför apatisk och uttråkad!

Lotta skulle maila över lite saker hon tagit fasta på angående analysuppgift 4, så skall jag komplettera med vad jag har tänkt på och så vidare, och det är bra! Måste komma ihåg att ringa henne på söndag också – min lista över folk jag skall ringa och lyckönska inför det nya året är snart min kompletta telefonbok i mobiltelefonen (min väldigt rosa, feminina och sööööta mobiltelefon, as it is!)

Jag och Elenaria såg för övrigt på Howl’s Moving Castle och Constantin, två filmer jag redan sett men none the less gillar. Mrrrr, Howl. We like. Vi åt chokladpudding tills vi andades choklad, och vi åt godis och drack. Hon té, jag cola. Nackdel. Å andra sidan ligger jag redan på rätt sida gränsen mellan ett kilo och ett annat, om än bara tre hektogram på den säkra sidan.

Keep on moving, så håller sig nog kilona på sin plats. Jag kan bara beklaga att de inte lade sig på höfter och stuss – jag hade inte haft något emot att vara lite mer baktung för att underlätta för min redan ganska-så-tunga framsida. Brrr, boobies at their best men ibland väger de mer än jag har lust med. (och folk OPERERAR verkligen sådana här storlekar frivilligt! De är galna; gaaaalna, I say!)

Nu skall jag läsa lite i The Dragonlance Chronicles och sedan sova. Imorgon skall jag ringa Simon och pladdra lite –  vissa är jag alldeles för dålig på att höra av mig till, och det är sorg och saknad om jag skall vara ärlig. Plus att Simon är en total raring och erbjuder mig bilplats hem – jag slipper alltså konka tunga väskor på och av tåg! PUSS PÅ DIG, om du läser detta. Vi snackar en sann riddare i nöden! <3

Ganska lång post. Enjoy, jag har ju varit ganska dålig på att maxposta här den senaste tiden. Skyller på mycket att göra och lite sömn.