En dikt. Skriven 2002-02-16, så, eh… 11 år sedan. Som alltid med saker jag skapar så är jag enormt osäker och väldigt, väldigt känslig för ondskapt kritik, så var snälla här hörni. Tycker ni att det är dåligt kan ni kanske hellre vara tysta än kräkas hat på mig här? ♥
Nyfödd. (En dialog)
-Vad svart allt är. Jag visste inte att världen var så svart…
-Du visste inte hur man ser.
-Jag tror att jag inte visste något alls. Jag tror att jag levde i en illusion, en sagovärld…
-Du är inte den enda. Se dig omkring, ser de andra ut att veta bättre?
-Nej… Nu förstår jag hur jag själv såg ut. Blind… Men de ser lyckliga ut. Såg även jag lycklig ut?
-Nej. Du var en av de få som lät rynka din panna, som vågade försöka ta reda på sanningen. Och här är du nu.
-Död…
-Nyfödd.
Jag vill börja skriva igen. Jag hittade ju som sagt var tre kapitel på något jag glömt bort att jag skrivit och fastnade direkt för det. Och när JAG av alla läser något jag själv har skrivit och faktiskt tycker att det är BRA så säger det ganska mycket. Jag är djävulskt bra på självkritik och har svårt att lyfta mig själv över huvud taget, så det är stort. Det är bra. Och jag är sugen på att fortsätta. Se ifall det finns ett slut på historien, en mitt och en mer utvecklad början. Jag minns inte riktigt vart jag ville komma med texten när jag böjade skriva på den för nio år sedan, men jag kan nog hitta någon ny plats att styra den åt. Morgondåd är en rolig karaktär och mycket av nöjet i henne ligger just i att hon skapades som en klyscha. Hon är den förrymda adelsdamen som ville undvika ett av föräldrarna påtvingat bröllop, och hon gömde sig från omvärlden genom att förklä sig som en ”skicklig” pälsjägare – som dock mest lever på skryt och extremt överdrivna berättelser.
Om någon känner sig manad att läsa det jag skrev för nio år sedan (tre kapitel = förmodligen inte ens 6 A4) så säg till så löser vi det. Jag förväntar mig dock konstruktiv kritik i utbyte, så ni får vara beredda på att ge något i gengäld ;)
Nu skall jag ner under täcket igen. Jag lyckades äta lite scones till lunch men orkar inte fixa kvällsmat, så antingen klarar jag mig utan mer ät idag eller så knör jag ner någon macka eller två i magsäcken senare.
Ooooh det låter väldigt spännande! Se till och skriv klart så jag kan gå och hitta dig i bokshoppen! ^^
Skriiiiiiiiiv!
Sv: Hihi will do! Men det är ju verkligen så! Sprider som ringar på vattnet, fortsätt le!:)
Sv2: Taaack! Ja det känns himla kul:)