Onsdag–

sjukis

Meanwhile, i resten av världen är klockan 15:00. Själv har jag just lyckats ta mig upp ur sängen och skulle väl gissa på att den är mer runt… eh… nio?

Jag gick till sängs vid åtta igår, somnade runt halv nio och vaknade när klockan ringde vid sex imorse. Jag avgjorde snabbt att jag INTE var fit for fight och i tillräckligt gott skick för att kunna vara till någon nytta *alls* på jobb, så jag lät chefen veta och sedan somnade jag om. Har vaknat till vid ett par tillfällen men inte förrän vid halv tre var jag pigg nog att våga mig ur sängen.

Nu sitter jag här och funderar på ifall jag skall lyckas äta något. Jag har lite bröd hemma och i frysen har jag två lunchlådor kvar, så jag tror att jag skall äta lite macka nu och se ifall jag kanske kan lyckas micra upp någon av lunchlådorna till kvällen, ifall jag orkar äta mer då. Eller så äter jag bröd både nu och då, vi får se vad jag känner för.

Lägenheten ser ut som ett bombnedslag och jag vill helst av allt bara få städa upp här, men jag orkar inte. Sitta upp är jobbigt, städa ligger inte ens på KARTAN just nu.

Såatteh… Det var väl att ta ut segern i förskott när jag igår morse hurrade över att jag äntligen mådde bra (iochmed att mensvärken stagnerat och slinkit iväg och gömt sig) för hej och hå, tisdagen slutade ju uppenbarligen med feberkänningar och en hals som inte ville leka snällt för fem öre. Asbra.

Nu skall jag äta lite om det går, och däcka på soffan.