Kategorier
Nörderier

Hejdå, Catherine – Hej, Nefertari!

Baronessan Catherine Guildford of Kendal, Westmoreland is no more. Efter fler ”klarade” sanity checks (dvs blev bara av med typ 2 sanity i taget!) än vad jag trott att det skulle gå att genomföra så hamnade hon till slut på -3, försökte äta upp sin make (hon var hungrig, han såg smaskig ut!) och när det misslyckades försökte hon bussa sin zombie (fråga inte…) på honom. Oklart är om det är kannibalepisoden eller zombieattacken som fick honom att surna till och spärra in henne på ett dårhus. Hm. Ohwell, nya karaktären är rollad och klar och ligger snällt i högen och väntar på att få hoppa in i spelet.

Så. Hur såg det ut i Catherines hjärna den sista spelningen?

  • Efter en besvärjelse där hon bland annat offrade en treåring så var hon fysiskt och psykiskt fjorton år yngre. Det vill säga, hon gick från 35 till 21.
  • Hon var nymfoman. Hennes man klagade INTE. 
  • Hon var nyctofil – mörkret gjorde henne väldigt, VÄLDIGT glad.
  • Hon hörde hetsiga djungeltrummor som ökade i intensitet varje gång hon blev stressad.
  • Hon var övertygad om att hon var tvungen att äta ett skålpund människokött om dygnet för att inte dö. 
  • Hon hade ett starkt tvång av att få händerna badade i blod varje dag. Eftersom hennes make, baronen/doktorn/vampyren tyckte att detta var upphetsande var det inget problem alls.
  • Eh, hon försökte äta upp ovan nämnde make. Han blev sur och spärrade in henne på ett dårhus. Fan också.
Call of Cthulhu, gott folk!
Nu kommer istället Nefertari el-Masim att ta över – egyptisk magdansös som har ett helt gäng användbara skills. Utöver det vanliga har hon också SJUKT höga poäng i Arabic Cooking (spelledarens idé…) och i den djävligt viktiga skillen ”Looking hot”. Vi får se hur det där går :)
För övrigt älskar jag min spelgrupp ♥
Jag, Ola och Patrik är fan oslagbara tillsammans :D
Kategorier
lol Modell Nörderier

Det finns en anledning till att jag gått ner från 55 till 11 i sanity…

Foto: Hans Wessman (2012)

Ny dag, nya äventyr! Fast jag tror minsann att äventyren vi hade igår kväll överskuggar det mesta. De saker min stackars baronessa har sett, hört och lärt sig, och de saker hon drivits till att göra! Oj oj oj. Jag vill tyvärr inte skriva om det förrän hon är död (vilket förmodligen händer om 1-2 spelningar ändå :P) för just nu är det roligare för resten av gruppen att INTE veta (fast jag tror ju egentligen inte att de läser min blogg, men ändå).

Det blev i vanlig ordning bara de tre core-spelarna som dök upp; Jag, Ööl och Goth. Alternativt Jag, Ola och Göthberg om man hellre vill. Vi plottade att bränna ner en kyrka samt att kidnappa en tjugoårig adelsdam, men sedan gjorde vi varken eller. Vi lyckades lösa mysteriet utan någon dramatik! Eller, eh, det innefattade ju dock att en av karaktärerna förvandlade sig till sagda adelsdam och eh, försökte förföra en präst. Host. Det KAN ha varit jag. Eh. Host.

Jag känner att rollspel i alla fall var precis vad jag behövde. I ärlighetens namn övervägde jag i att skita i att dyka upp för jag kände mig så opepp och omotiverad gällande det mesta, men i retrospekt är jag väldigt glad att jag var med. Nästa spelning blir på tisdag och då skall vi spela hemma hos mig! Jag har lovat/mutat gruppen med vaniljmuffins, så där har jag att roa mig efter arbetstid på tisdag ;)

Idag skall jag och Kriss ut och springa på c25k! Det är EGENTLIGEN w1r3 för mig, men eftersom jag pausade så länge kommer jag att köra om från w1r1. För dagens språng betyder det ingenting, det är samma ”svårighetsgrad”, men när jag springer nästa gång gör det all världens skillnad.

Tjipp! :)