En tidig tisdag

DSC_0185

Min hals gör fortfarande ont och allt är egentligen ganska jobbigt, men jag försöker att inte alls tänka på det så gott det går. Jag är på jobb idag också, fast jag egentligen förmodligen skulle tjäna på att vara hemma. Jag kanske borde ha stannat hemma igår. MEN STRUNTA I DET NU ÄR JAG PÅ JOBB. Halleluja.

Spenderade åter igen en liten stund åt att stirra på mig själv i spegeln. Jag tror inte att mitt midjemått har ändrats, däremot har väldigt mycket av hur jag ser på mig själv ändrats. Man börjar uppskatta sin kropp på ett helt annat sätt när man börjar inse vad den är kapabel till. Jag tränade lite lätt igår. Ett roddpass igen, 30 minuter. Tog det dock lugnare än under tidigare pass och var hela tiden noggrann med att känna efter hur kroppen mådde. Det gick bra, det har ju inte förvärrat läget något. Jag går fortfarande åt friskare, även fast jag inledde detta inlägg med att klaga lite :P

Jag har sovit inatt. Jag tror att jag har sovit utan avbrott, men jag är osäker. Jag försöker tänka tillbaka på natten och jag vet inte ifall jag har studsat, legat vaken eller bara drömt. Hur som haver känner jag mig i alla fall piggare idag än jag gjorde igår, och det är vad som räknas kan jag nog tycka :)

Det är 15 dagar kvar till jul och jag är fast någonstans mellan superstress och apati. Det blir så. Jag borde ha haft allt färdigstädat till första advent men annat kom i vägen och sedan dess har jag inte lyckats färdigställa något. Jag skall gå hem vid tresnåret idag (började jobba klockan sex) och sedan är planen att få färdigt så mycket jag kan. Imorgon är jag i Varberg hela dagen fram till efter midnatt (årliga julfesten!) och på torsdag vill jag ha så lite kvar att göra som möjligt är. På fredag eller lördag eller söndag eller måndag kommer Martin, och då vill jag att allt skall vara färdigstädat och pyntat och bra. Jag vill inte behöva göra sådant när han är här, det finns annat att syssla med då <3

Hinner jag så skall jag dra ett pass rodd idag också. Jag vill hålla igång, vara konsekvent med det. Blir det ingen rodd idag och ingen imorgon och ingen i helgen så blir det så dåligt. Bättre att ta på sig att göra det så ofta man kan. Jag vill ju ha någon form av träning fem dagar i veckan. Svårare när Martin är här, jag blir så nervös om jag tränar inför publik, haha. I värsta fall får jag sätta mig i sovrummet och ro medan han spelar TV-spel, det fungerar ju det också.

Nåväl. Har en del att fixa på jobb innan jag skall skippa hemåt idag. Ni får ha en bra dag! :) (och gjorde ni läxan ni fick..? :))

Bah, humbug!

Vi kan väl inleda med att säga att trots goda intentioner och tidig sänggång (släckte lampan innan 22, tänkte gå upp 05) så har jag sovit cirka INGET under natten och trots att jag just nu är ganska okej så kommer jag snart att krascha totalt. Släng in att jag fortfarande är superförkyld och mest av allt bara vill ligga i badkaret och titta på TV-serier så förstår ni kanske hur läget är just nu. Vi lämnar det därhän, jag ville mest varna för eventuell gnällighet under resten av inlägget/dagen.

Idag har jag tvättid och tänkte mellan loppen ner till tvättstugan ägna mig åt att städa + träna. Kroppen överraskar mig och just nu är det ganska mycket såhär:

f1s2mVilket som. Eller både och, vem vet. Jag har tappat bort mitt måttband (skrällen…) så jag har ingen möjlighet att kontrollera midjemåttet (jag kan hälsa att ”mäta midjan med garn” + ”mäta garnstycket med tumstock” inte riktigt ger ett bra resultat, mvh) men spegelbilden börjar se djävligt bra ut. Det sitter så oerhört mycket i huvudet, om jag skall vara ärlig.

Grejen är den också att man bör liksom spendera mer tid åt att stå naken/i underkläder framför spegeln och liksom älska det man ser. Faktiskt. Ju bekvämare man är med sig själv och sin kropp desto bättre kommer man att må, oavsett om man gör ändringar eller ej. Det är jätteviktigt. Det är dagens läxa ni får av mig: Stå naken framför en helkroppsspegel och uppskatta er själva. Jag räknar med rapport under morgondagen :)

Jag tror att jag hittade vad jag vill ge Rigmor i julklapp, nu skall jag mest bara komma på hur det skall presenteras. Liksom. Eh. Jag kan vara lite mer utförlig rörande detta i framtiden, men eftersom Rigmor har länk till min blogg så vill jag inte riktigt skriva vad det handlar om IFALL hon skulle råka smyga förbi här just nu ;)

ORKA VARA SJUK. Om två dagar har vi julfest i Varberg, och då har vi tillgång till Kurorten SPA och jag tänker fanimig bada. Halsen får ge med sig tills dess (vilket den mest troligt kommer att göra, med tanke på hur mycket bättre söndagen var än lördagen) (men gnåh hela mitt huvud är fullt av moln just nu -_-) (också en bidragande faktor till ”svårt att sova”: att ha halsen full av hosta som vill ut men jag vill ju inte hosta jag vill SOVA) (mvh) eller så låtsas jag om inget och gör vad jag vill ÄNDÅ. Ha!

okej, arbetsdag. OCH! RuPaul har släppt preview på alla kommande queens till S7, så jag måste slänga mig på och inspektera det också :D Woop!

 

Andra advent

kluvenEtt par dagars tystnad. I fredags var jag sjukt upptagen med att först hinna få lite jobbat innan det var dags för mitt filmteam i vår pågående reklamfilmstävling att sammanstråla och börja filma. Detta pågick sedan under större delen av dagen, och när jag kom hem var jag för seg för att orka bry mig om att skriva något här.

I lördag (igår) åkte jag ut till Emporia tillsammans med Eva runt klockan tio, trots att jag hade vaknat två timmar tidigare och började känna mig krasslig. När jag kom hem (vilket i sig var ett djävla äventyr, eftersom jag inte fick fatt i hissen och därmed inte kunde ta mig upp till min våning eftersom man BARA kan röra sig i byggnaden med hjälp av hiss och inga trappor finns, tack liksom – efter en kvarts irritation, frustation, gryende förtvivland och ilska chansade jag på att det var som det såg ut och att hissen var på bottenvåningen, så efter att ha gått runt hela byggnaden för att komma till bakdörren som leder ner till källarvåningen så kunde jag äntligen få ta hissen – som någon alltså SPÄRRAT UPP DÖRREN TILL PÅ KÄLLARPLAN – upp till min lägenhet. sedan vågade jag mig inte ut igen förrän idag pga orolig att inte kunna komma in igen) så lade jag mig nästan direkt på soffan där jag sedan låg kvar tills jag lade mig vid tio på kvällen. Mådde så in i bängen dåligt och var så sjukt missnöjd för det är bara en månad sedan jag var sjuk senast, räcker det inte nu???

Mådde klart bättre när jag vaknade idag, men är fortfarande inte helt kry. Kan dock sitta upp och typ fungera som en riktig människa, så det är ju bra grejer iaf. Blev besviken när jag vaknade imorse och min sovrumsdörr stod öppen. När Martin bor hos mig så vaknar han alltid supertidigt, går upp, stänger dörren och sätter sig på soffan och spelar TV-spel tills jag vaknar/han väcker mig. Att dörren stod öppen var så djävla in your face att han inte var hos mig. Saknar honom ju.

Delar av min söndag i bilder:

DSC_0340

Varm choklad toppad med grädde. Lussekatter till det. Man blir alltid lite piggare av sådant ♥

DSC_0349

Amaryllisen från Rigmor har nu hela fem glada trumpeter som kikar i varsin riktning :)

DSC_0344

Siktar på någon form av ”Kollega of the Year”-award och bakar en dubbel saffranskladdkaka till kontoret. Ja. Det är PRECIS lika gott som det låter – om inte godare. Den är till och med laktosfri. Hepp!

Jag har även slagit in lite julklappar men de orkar jag inte ta kort på just nu. Nu skall jag fortsätta göra typ ingenting tills det är dags för mig att gå till sängs. Får se ifall jag lyckas få i mig någon form av kvällsföda också – jag lutar lite åt att göra en smoothie, om jag skall vara ärlig. Hallon/blåbärs-smoothie. Nyttigt och bra och så vitaminer och wheee.

Hejsvej och glad andra advent!

Ord

IMG_20141203_212917

Jag klarar aldrig av att läsa ut It utan att börja gråta. Jag älskar verkligen den boken, men den är fruktansvärd att läsa ut och lägga ifrån sig. Jag har ju tjatat om It/Det här förut, och ni kanske själva har läst boken och då är väl detta överflödig information, men boken handlar alltså om sju barn som under en sommar blir oerhört nära vänner och tvingas slåss mot ett monster de sedan tror att de dödat. Efter detta så glider de ifrån varandra, och pga omständigheter så glömmer de bort varandra och vad som hände den sommaren totalt. 27 år senare återkommer monstret och de samlas igen, och knyter åter igen starka band till varandra och lyckas tillsammans minnas allt som hände dem. Och sedan lyckas de mot alla odds vinna, och de börjar glömma varandra igen. Och här slits hjärtat sönder, för de är så djävla viktiga för varandra men de glömmer bort. Orden ovanför är Mike som avslutar sina dagboksnoteringar kring alla händelser, eftersom nu även han börjar glömma, och det är bara så hemskt.

Man är så djävla livrädd för att glömma bort människor. Jag är så djävla livrädd och förtvivlad för att jag har börjat tappa bort Anna mer och mer. Jag har ju glömt hennes röst. Jag börjar glömma mer och mer av henne. För varje dag som går så är fotografiet jag har av henne på min hylla där hemma en allt större verklighet, och det tredimensionella hon egentligen var försvinner allt eftersom. Vilket i sig är så djävla löjligt, för Anna hatade att vara med på kort och den bilden jag (och alla andra i familjen) har en kopia på hemma är den enda där hon ler lite mot kameran. Det känns så fel att det som mest påminner mig om henne är något som är inte är hon, alls.

Jag läste Det första gången när jag var 12, har jag för mig. Och den boken har följt mig genom livet sedan dess. Jag kände igen mig i ensamheten och det hopplösa, och jag har på något sätt ibland önskat att jag fick vara en av de sju i The Loser’s Club, just för att de har en så djävla fin vänskap. Vilket i sig är sjukt, för de lever också i en stad där ett monster äter barn och de har alla ganska problematiska situationer hemmavid (av varierande grad).

Tidigare har jag alltid tyckt att Bill är den bästa karaktären, men plötsligt nu under min senaste genomläsning så är det Ben jag allt mer sympatiserar med. Ben har alltid varit en favorit, men inte på samma sätt som nu. Jag undrar varför. Jag antar att jag läser boken annorlunda varje gång pga blir äldre, får andra egna livserfarenheter och så vidare.

Men slutet gör mig förtvivlad varje gång. Det kniper i hjärtat på mig. Jag vill bara gråta. För på något sätt så är det ju så djävla verkligt för mig, det där med att glömma bort någon man inte alls vill glömma.

I loved you so much.

Hur det en gång var

DSC_0105

WordPress låter mig inte lägga upp bilden jag ville lägga upp så jag får se ifall det lossnar senare så att jag kan skriva det jag ville skriva.

Jag blev i stort sett klar med vardagsrummet igår, men sedan ringde Martin och berättade att han måste jobba i helgen och efter att ha spenderat en halvtimme i telefon med honom (♥) så bestämde jag mig för att sluta hetsstäda och istället ta det lite lugnt och städa vidare idag + imorgon – tidigare var ju planen att ha allt städat innan han kom hit imorgon, så :)

Började klockan sex idag också, vilket innebär att jag går hemåt vid tre. Har ett paket att hämta ut på posten, kanske fler än så ifall det hinner dyka upp något.

Tränade lite rodd igår. Tror att jag gör rätt, det kändes som fan i armar och rygg efteråt i alla fall ;) Det känns dock inget idag. Jag hoppas (ja, konstigt nog :P) på träningsvärk senare idag så att jag åtminstone kan få kvitto på att jag har tränat muskler jag vanligtvis inte brukar träna, annars känns det ju inte som att träningen har tagit..?

Jag kom igår på väg hem från jobbet att tänka på när vi på lågstadiet fick ta med oss röda ljusstakar till skolan, som vi hade på våra bänklock. Så sista veckan innan jullovet så släckte fröken (Karin <3) ner klassrummet sista timmen eller så varje dag, och vi fick tända våra ljus och så läste hon högt för oss ur ”Marias lilla åsna” (…heter den va? :D) och det var så himla fint. Jag tror att vi åt clementiner också. Det var bra grejer, man behöver inte vara troende för att kunna uppskatta en mysig stund och en söt saga :) Jag kan sakna sådana där enkla grejer. Som att sitta i grupp och julpyssla, så fint. Komma hem från skolan, rödkindad och andfådd och iskall och kunna ge mamma någon pinne med silkespapper som man dekorerat och som enligt fröken skulle sitta i julskinkan – och mamma satte den såklart i julskinkan. Skall det vara så skall det vara :)

Julen alltså. Love it. Har alltid älskat julen – till och med mer än jag älskat mina egna födelsedagar. Utöver stämningen och maten så har jag alltid varit så drattans förtjust i att få lov att GE BORT saker. Köpa presenter. Planera. Se hur glada folk blir när de öppnar sina klappar och faktiskt uppskattar det man köpt åt dem.

Som barn brukade jag alltid handla med mig en blomma hem till mamma och godis till båda föräldrarna när jag var på stan. Det är så fint att få ge. Love it. ”Skall vi inte hoppa över julklappar i år..?” frågar mamma ibland. NÄ. Ta inte ifrån mig det jag ser fram emot mest på hela året, pls. Hon lyssnar :) Julklapparna är kvar. Bra grejer.

Såhär kan det se ut:

DSC_0269

En skål med lite gott och blandat och mest av allt onyttigheter. För att hålla ångan uppe när man städar! :)

DSC_0245

Amaryllisen börjar bli djävligt kaxig, två stora blommor utslagna och ett gäng till på gång. HUR SKALL DETTA SLUTA? Missa inte nyheterna klockan 19! (äh jag vet inte alltså, jag tramsar bara :D)

DSC_0246

Lyktan i fönstret <3 Har även tänt ljusslingan på balkongen samt två lyktor därute i kylan. Det kom rök ur munnen när jag var ute och tände dem. Inte alls snorkallt, jag lovar…

Och musiken då?

Skärmklipp

nä men gissa en gång typ.

Jag är NÄSTAN klar med vardagsrummet! Jag tänkte nog fixa lite kvällsmat så fort jag har fått reda på det sista härinne, och sedan går jag till attack mot köket är planen. Då har jag de två största rummen ur vägen och kan fokusera på hall, badrum och sovrum imorgon. Ser minst av allt fram emot sovrummet, det är verkligen dödstråkigast i världen att städa där inne. Men det blir ju fint när det är klart så :)

Hej svej så länge!

Planer för dagen

julgram

Förra årets julgran. Idag skall jag DJÄVLAR I MIN LÅDA städa! Jag började jobba redan klockan sex för att kunna gå hem klockan tre, och sedan skall jag poppa julmusik, levande ljus och storstädning av alla skrymslen och vrår :) NU DJÄVLAR. Vi slänger in lite glögg i det hela också så blir det till och med bättre :)

Just nu sitter jag och fryser på kontoret så jag skall strax posta detta och sedan stoppa en mugg glögg i micron. Saker jag lärde mig igår: Glögg skall INTE micras i tre minuter – 1,5 minut räcker. Kör man tre minuter så dansar nästan glöggen ur koppen och sedan tar det typ en halvtimme (nä) innan den är sval nog att dricka. Hejsan hoppsan.

Jag lyssnar fortfarande på Mix Megapol och det är sjukt förvirrande. Jag som aldrig lyssnar på radio liksom? Men all denna julmusik är ju supernice, massa nya låtar jag kan lägga till i min och Martins julplaylist :) Stor nackdel är ju dock all djävla reklam, jagblirtokig.

Idag hoppas jag att inslagspappret jag har beställt till Martins julklapp dyker upp. Jag vill gå inom Åhléns och köpa årets julgransdekoration (i enlighet med min tradition sedan typ fem år tillbaka där jag varje år köper en ny spännande och ensam liten dekoration och hänger i min gran – förra året köpte jag en älg som fick representera min syster (som älskade älgar)) men jag tänkte ta det i samband med att jag hämtar ut pappret så det vore ju nice ifall det typ dök upp.

Jag TROR att jag har fixat typ alla julklappar jag behöver fixa nu? Jag skall dock sätta mig ner i lugn och ro sedan och kolla över att jag har vettiga grejer åt alla. I vanlig ordning är det Rigmor som är svårast att hitta något till – jag vill så gärna hitta den perfekta julklappen som är både personlig och passande, men det är så svårt. Argh. Får inget grepp alls om det, men så fort jag kommer på något så kommer det att bli jättebra. Jag är ju bra på det här med presenter :)

Ok nu skall jag jobba vidare tjipp och hej!

WordPress theme: Kippis 1.15