Jomen såatteh…

bild-3Ja, okej då. Jag antar att jag får ta den djäkla medicinen och hoppas att biverkningarna bara dyker upp i början, då. För i nättras har jag hostat så att jag nästan kvävts. Jag har legat spänd som en bågsträng och försökt få halsen att sluta dumma sig, men det har inte gått särskilt bra. Vid fem i morse gav jag upp och gick upp och tog Bricanylen, och en kvart senare kunde jag somna om och hostade inte så illa längre. Så medicinen hjälper, det är ju ingen tvekan om saken (som sagt, hostan igår var verkligen totalt under kontroll). Jag får väl bara svälja att jag får hålla mig hemma och vila och försöka jobba så gott jag kan mellan illamåendena.

Folk brukar uppfatta mig som en väldigt enstörig person, men jag är så sjukt svulten på sällskap just nu. Jag hade så mycket hellre suttit på kontoret med folk omkring mig, ha någon att prata med. Men ja. Om jag inte tar medicinen så hostar jag för illa för att kunna sitta där, och om jag tar medicinen så mår jag så illa att världen snurrar och jag måste ligga ner. Hepp. KUL I JUL. (och herredjävlar vad jag verkligen hoppas att jag mår bra på måndag – eller i alla fall söndag, jag måste städa!!)

Nåväl. Om medicinen faktiskt fungerar så får jag bara ta tjuren vid hornen och ta medicinen. Blir jag frisk av det så får det väl vara värt det, amirite?

*däckar på soffan*

 

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: