Dag 19 – Detta ångrar jag

Jag försöker att inte ångra saker jag har gjort. Däremot kan jag ibland ha svårt att inte ångra saker jag INTE gjort. Jag menar, gjort är gjort, men alla de där saker man aldrig vågade säga/göra/tänka – det kan jag ångra.

Ett tillfälle där jag ångrar både något jag gjorde och något jag inte gjorde var min resa till Danmark i vintras. Det jag ångrar är att jag åkte dit. Det hände saker där som jag blev mer trasig i skallen av, och som jag inte vet när jag kommer att kunna släppa. Ni vet hur jag är – jag obsessar över saker tills de faller sönder och klarar inte av att släppa saker bara sådär. Forgive and forget? Det är inte jag.

Jag trodde att resan dit skulle vara en kul möjlighet att få träffa mina danska kollegor och se vad de var för ena. Jag skulle väl kunna säga att jag fick som jag ville på den punkten – på gott och ont. Eftersom ett par av dem har släntrat förbi här på bloggen vid tidigare tillfällen och jag faktiskt inte vet ifall de fortfarande läser här så vill jag inte skriva för uttömmande vad det gäller, tyvärr. Är ni väldigt nyfikna på detta så får ni väl fråga – jag är väldigt bra på att kräkas ur mig saker jag obsessar över (vilket ni förmodligen märkt by now…)

På grund av en kväll som spårade ur för mig iochmed att jag råkade höra vad vissa personer sade om mig så påverkades jag på ett sätt som gjorde att jag hamnade i situationen där jag ångrar saker jag INTE gjorde. Hade jag inte mått så dåligt så hade den kvällen slutat på ett annat sätt än vad som skedde. Det är så mycket saker i den resan jag vill ändra och helst skulle jag nog bara vilja sudda ut den helt ur mitt minne eller spola tillbaka tiden och låta bli att åka dit. Det var värt att åka dit för en enda persons skull, och i retrospekt väger det inte tungt alls. Faktiskt.

Jag vet, det här inlägget säger egentligen ingenting om man inte vet vad det handlar om. Men så länge jag har förbestämda titlar att blogga efter så försöker jag följa det så gott det går. Allt ni egentligen behöver veta här är att jag försöker att aldrig någonsin ångra saker jag har gjort, de kan inte göras ogjorda.

Ytterligare en sak jag VERKLIGEN ångrar:
Jag undvek kontakt med min syster de sista månaderna innan hon dog. Jag blockerade henne på MSN och skickade inga sms eller någon form av annan kommunikation oss emellan. Jag var irriterad på henne och frustrerad, för som med alla syskon tröttnar man ibland på varandra och behöver lite distans.
Vet ni hur mycket jag önskar att jag kunde få vrida tillbaka tiden och få ha de där sista månaderna med henne? Berätta för henne hur mycket jag älskar henne även när hon är jobbig? Få en chans att ha sagt någon form av hejdå (om än så bara ”hejdå, hörs imorgon” på MSN?)

När jag och mamma åkte upp till Stockholm och plockade ur Annas lägenhet så hittade jag en bild på mig som bebis på hennes nattduksbord. Om inte det krossar hjärtat på en så vet jag inte vad.

Så, mitt råd till er:
1. Om folk varnar er för att göra något, tänk över saken en gång till och stå inte på er bara för att ni är envisa. Flertalet kollegor och vänner sade att det var en dum idé med Danmarksresan – jag håller med dem nu i efterhand.
2. Var rädd om era familjer.

WordPress theme: Kippis 1.15