snowman

#november100 – Ett nytt rekord! :D

Resonemanget under rundan:

Före rundan: Skall jag ens springa idag? Det vore trevligare att bara ligga på soffan och äta pepparkaksdumle och se på Bones.
I början av rundan: Om jag springer 5,6 kilometer så når jag en jämn siffra, 70 kilometer. Det är ett bra mål.
Ett par minuter senare: Om jag springer den rundan jag tänkt så borde det bli 8 kilometer. Vi siktar på det!
Efter två kilometer: Allt känns bra just nu! 8 kilometer borde inte vara några problem alls!
Efter fyra kilometer: Om jag INTE svänger här så kan jag springa 10 kilometer istället. Det hade varit nice.
Efter sju kilometer: …mitt gamla rekord är 11 kilometer. Tror jag. Jag är inte säker. Men om jag springer 12 så vet jag att jag har slagit mitt gamla rekord!
Efter nio kilometer: Börjar känna mig trött. Men vafan, tre kilometer till! Det är doable!
Efter tio kilometer: YAY EN MIL! Fortsätt!
Strax före tolv kilometer: Liiiite till! You can do it!
Vid tolv kilometer: Klockfan går ju fel IGEN? Jag har sprungit 13 kilometer! *tears of joy*

tumblr_ogy5knzemf1swv52fo3_540
Klockan har fel, men ändå 🙂

Hade det inte varit för att jag är så stel och öm i hela kroppen just nu att jag knappt kan röra mig (haha) så hade jag banne mig inte trott mig själv att jag sprang 13 kilometer idag. Wow! 😀 Vilken enorm prestation, ändå. Det intressanta/lustiga/häftiga är ju också att 13 kilometer kändes BRA. Jag kände mig ostoppbar! Hade jag haft en bättre runda hade jag kunnat springa ett paaar få kilometer till. Kanske femton? Jag vet inte. Men det kändes BRA. Jag nådde runner’s high, jag blev en gud och jag trivdes himla bra. Det var fint väder när jag började springa strax före tre – halvvägs genom rundan öppnade sig himlen och jag vet inte ens ifall det är mest regn eller svett som blött mina kläder nu faktiskt.

När jag stannade utanför dörren och det stod 13 kilometer i Svettig-appen ville jag gråta. Den här enorma känslan av stolhet och hur bra man är? 😀

Jag hade tänkt springa imorgon. Just nu raincheckar jag på den, och springer eventuellt efter jobb i så fall. Min kropp är väldigt trött just nu eftersom jag just dubblade min vanliga runda, så dels ligger jag bra till för #november100 just nu iochmed dagens jätterunda (77.6 kilometer) och dels kommer jag verkligen inte att orka. Jag kommer att vara jättestel, det känner jag redan nu. Så eventuellt springer jag på tisdag istället, eller så tar jag bara onsdag/fredag/lördag den här kommande veckan. Vi får se! Jag måste ha i åtanke att min runda på lördag ”bara” blir 5.2 kilometer också (dock i backar, så inte så enkelt trots lite kortare sträcka)

Men ja. Personbästa på distans! Tiden var helt okej också – enligt Svettig-appen snittade jag 6:36/kilometer och det klagar jag INTE på! 😀