snowman

#november100 – 25% klart!

Springer man fyra dagar i veckan så hamnar två av passen i rad förr eller senare. Imorse var en sådan dag, eftersom jag sprang igår. Jag gick upp tidigt och svidade om och stack ut för att springa, med en plan att försöka ta 5-6 kilometer men också ett internt ”okej” att avsluta tidigare ifall kroppen skulle protestera efter gårdagens 8 kilometer.

Det var kallt och blåsigt ute, vilket emellanåt var lite jobbigt. Jag har en halsduk i form av en tub som jag emellanåt drar upp över munnen för att försöka värma luften jag andas, och det gör en viss skillnad. Jag har dock haft lättare halsont och en viss hosta efter mina pass den senaste tiden. Känner dock inte av någon form av sjukdom utöver halsen och hostan, så jag hoppas att det bara är en tillfällig grej som beror på att jag i rask takt andas in väldigt kall luft.

Det blev i alla fall ~6,6 kilometer idag. Samma runda som i fredags, känns som en bra sträcka att springa. Jag har nu avklarat de första ~25 kilometrarna av 100, dvs 25%. Nice!

De senaste passen har ju alla varit över fem kilometer och det känns otroligt bra. För ett par månader sedan var tre kilometer jobbigt, nu tar jag sex kilometer. Jag gillar det! Jag älskar att se och känna hur mycket bättre jag blir av detta. Började lyssna på Varvetpodden imorse och de intervjuade hon som står bakom Maratonpodden (som jag tänker börja lyssna på på hemvägen idag!) och hon sade att träningen inför ett halvmaraton är mer lik träningen inför milen snarare än träningen inför ett maraton. Det ger mig mer hopp inför Göteborgsvarvet! 🙂

…något som hade varit oerhört häftigt hade varit att köra NY Maraton 2018. Skall jag sätta det som ett potentiellt mål? Jag menar, pojkvännen är inte svårflörtad på NY/USA, så… 😀 (fast vi får nog se hur morgondagens USA Election avlöper först, jag är inte säker på att jag vill besöka Trumps USA)

Det var allt för dagen. Imorgon vilar jag, nästa runda blir på onsdag 🙂

snowman

#november100 – ”20 down, 80 to go!”

Det blev ett par glas vin igår. Och när jag säger ”ett par” så menar jag två stora glas rött och två-tre mindre glas vitt. Och en öl. Jag hade min mor på besök och vi blev nostalgiska och pratade om allt mellan himmel och jord, men kom ändå i säng i okej tid. När jag vaknade imorse (relativt tidigt, eftersom jag inte kan sova på söndagsnätter om jag inte går upp i tid på söndagsmorgnar) så var jag trött, någorlunda bakfull och djäkligt hungrig. Tog en resorb, åt en Nije-pudding (med saffranssmak, så himla god!) och sedan åkte min mamma hem och jag bytte om till träningskläder. Jag hade ju redan tidigare i veckan bestämt att jag skulle ut och springa idag, så det var ju bara att bita i det sura äpplet, som man säger 😉

Mitt mål för dagen var ”spring så långt du orkar, men allt från åtta och uppåt är hur bra som helst”. Det blev åtta, och den sista kilometern var djäkligt marig. Ändå enormt nöjd med dagens prestation! Det har varit en bra vecka, och min sunday runday var grädde på toppen! :))

Jag tänker springa imorgon bitti, så efter att jag har författat färdigt detta och postat så skall jag bege mig in till min säng med en bok för en tidig sänggång. Vi får se ifall jag har något pass att blogga om imorgon!

tumblr_og7uzvt6g91swv52fo1_1280

snowman

#november100 – dag två :)

Ok! Utför dörren imorse och det SPÖREGNAR. Peppnivån, alltså. Häromdagen blåste jag nästan bort, idag var jag genomsur när jag knappt kommit runt hörnet. Men har man ett mål (well, två ifall vi räknar in Göteborgsvarvet i maj :)) så har man, och då är det bara att bita ihop och sticka ut. So far så känns mitt mål för november (100 km) väldigt bra, och det taggar mig att ge lite extra – köra en kilometer till. Imorse blev det 6,5 kilometer tills jag var hemma vid dörren igen. Klart bra! 🙂

Jag har nu sprungit de första ~12 kilometrarna av 100; 88 kvar!

Nästa löppass är planerat till söndagen, men jag kommer eventuellt att ta en milslång promenad med min mor tidigare under dagen så vi får se hur mycket energi som finns kvar för att springa efteråt. Annars får jag ta igen de kilometrarna under kommande vecka, på gott och ont.

tumblr_og3qi75viz1swv52fo1_1280

snowman

#november100 – intro

Jag räknade lite snabbt på fingrarna idag – vilket alltid är en dålig idé när det kommer till mitt mattesinne – och bestämde mig helt apropå ingenting att jag skall försöka mitt bästa att springa 100 kilometer under november. Med tanke på att min bästa månad hittills (i år/någonsin?) är på 73 kilometer och det var augusti med TVÅ Midnattslopp inräknat så är jag mer än säker på att jag nog har tagit mig vatten över huvudet här, men jag tänker också SKAM DEN SOM GER SIG. Det skadar inte att ha ett mål uppsatt, även fast det skulle kunna ses som ett ouppnåeligt mål. Reach for the stars, liksom?

Efter det senast avslutade Midnattsloppet (i Malmö, dvs) var jag orolig att det skulle bli som det alltid blivit förr: Att jag slutar att springa. I vanliga fall är det väl kanske inte hela världen, men nu har jag ju ett Göteborgsvarv att träna till och jag MÅSTE verkligen vara i god (löpar)form tills dess. Jag får med andra ord inte lov att hibernera under vintern 😉

Min träningsgarderob har på kort tid fyllts med nya plagg; långärmade tröjor, varma hoodies, en löparhalsduk, ett par överdragströjor. Allt man kan behöva för att springa i minusgrader, med andra ord. I morse var det tre grader ute, men det blåste så in i skogen så jag tänkte först bara överge allt och gå in och lägga mig i min varma säng igen. Jag är glad att jag lät bli, för trots att mina tider kanske inte är de bästa så kändes morgonens pass väldigt bra. Det spänner lite i låren nu när jag skriver detta, och jag älskar det! 🙂

Så ja. De första 5,5 kilometrarna av 100 är avklarade. 5.5 done, 94.5 to go!

…vatten över huvudet var det, ja 😉