snowman

#november100 – Kontorsrundan

tumblr_ogu3i6fedg1swv52fo1_1280

En kortare runda idag, men ändå fem kilometer +!

Det blev som sagt var en lunchrunda iochmed att jag har gäster hemma (well, EN gäst, men en viktig och bra sådan!) och jag har haft ett öga ut genom fönstret hela förmiddagen och övervägt vädret. Det har mestadels spöregnat, men lyckligtvis så var det uppehåll under tiden jag sprang! Nu öser det ner igen, så jag lyckades verkligen pricka precis det där lilla fönstret då himlen sprack upp i blått och regnet endast kunde märkas i pölarna på marken. Ibland har man tur! 🙂

Jag hämtade igår kväll ut på posten ett paket från H&M innehållandes två par vinterlöpartights, modell denna:

hmprod

Köpte dem både i grått (avbildat) och rött, så nu har jag två par riktigt schyssta tights att varva med under vinterlöpningen.  Kan varmt (höhö) rekommendera dem! De finns via denna länk 🙂 Also, det bästa: REFLEXER PÅ BENEN! 😀

Rundan i sig var hur som haver sisådär. Jag var tröttare än jag borde ha varit, och det kändes mest som uppförsbacke och lermodd hela vägen runt. Det blev aldrig riktigt någon runner’s high eller annan form av ”ALLT KÄNNS BRA”, men man har sådana rundor ibland också. Varje runda är inte perfekt – och det behöver vara så, för att man skall kunna uppskatta de BRA rundorna också.

Nu vet jag i alla fall att det finns en helt okej runda på strax under 5.5 kilometer vid kontoret, så de dagar då jag inte tvunget måste springa längre än så så är det enkelt att tillgodose under arbetstid! 🙂 Synd bara att vi har en enorm brist på plats för att torka kläderna efteråt. Vårt gamla kontor hade en sådan där torkställning på väggen – det nya har fyra krokar. Jag har därför klätt hela ”stången” på dörren (handikappanpassad toalett) med mina kläder, inte så jättekul för mina kollegor kanske men de måste ju torka innan jag kan knö ner dem i ryggsäcken och ta dem med hem.

Man kanske borde föreslå att vi införskaffar ett torkskåp..? Kommer ju om inte annat att vara populärt nu under vintern, skulle jag tro.

Nåväl. Nästa runda är på söndag och om inget får mig att ändra mig i sista sekund så har jag en ”kul” runda planerad – något jag hittat på kartan skulle kunna fungera och som jag är nyfiken på att se vad det innebär i praktiken 🙂

November100: 64,6 klart; 35,4 to go! 

snowman

#november100 – Det går bra nu! :D

screen-shot-2016-11-16-at-08-57-49

En överblick över årets löpning, hittills. Notera hur jag sakta men säkert sänkt mitt snittempo lite grann? Eller ja, det pendlar ju upp och ner. Det kommer säkert (?) att öka någorlunda innan november är slut, men just nu känns det ändå bra. Jag har ju uppenbarligen nått någon form av progress, och det skall man aldrig underskatta! 🙂

Det var varmt den här morgonen. Jag kan inte säga HUR varmt, men det kändes nog faktiskt som en 4-5 plusgrader ute. Jag var klädd för …lite kallare än så. Jag har tvättid ikväll och hade sparat favorithoodien för den här morgonens runda, och den var varmare än jag behövde ha på mig. Vantarna hade jag på mig i kanske tre-fyra minuter, resten av sträckan har jag hållit dem i handen och mest irriterat mig över att de var med. Men alla andra morgnar har vantar behövts, och hellre att man får ”släpa” på vantar i onödan än att fingrarna blir stela och förstörs, right? Jag har ju problem med vad gäller kyla och fingrar efter att jag kylskadade dem under min tid i bowlinghallen. But I digress!

Förvånansvärt nog så sprang jag snabbare den här morgonen än igår? Nog för att det ”bara” var 2 sekunder per kilometer, men det är inte en dålig grej. Här är veckans hittills två rundor:

screen-shot-2016-11-16-at-08-58-10

Och här är först gårdagen;

screen-shot-2016-11-16-at-09-03-52

…och sedan dagen;

screen-shot-2016-11-16-at-09-04-07

Nästan identiska sträckor, dock en viss skillnad i var jag vände vid trekilometers-sträcket. Jag har på kartan hittat en runda jag är sugen på att testa, men det blir inte fredagens runda. Kanske på söndag?

På fredag hade jag initiellt tänkt springa på morgonen som jag brukar, men jag får besök imorgon eftermiddag-söndag eftermiddag och det känns onödigt att rustera runt i hallen dels på väg ut, sedan på väg in och sedan på väg ut igen. Istället tar jag med träningskläder och springer ett varv här vid havet före lunch istället. Det är ändå kul att ändra runt lite vad gäller platser och tidpunkter, så vi får se hur jag presterar i Västra Hamnen på fredag före lunch :))

Hur som haver är jag klart nöjd med morgonens runda, och nu ser jag fram emot morgondagens vilodag. Det känns i mina lår att det har blivit mycket långpass på sistone – jag tror att jag i december nog skall blanda in lite kortare sträckor och eventuellt intervaller också. I synnerhet om det blir snö och slask och halt ute. Icebugs eller ej så bör man ändå vara liiiite försiktig när det är halka, känner jag! 🙂

snowman

#November100 – 52.5% klart!

Jag är halvvägs genom månaden och strax över halvvägs färdig med min utmaning. Just nu känns det som att jag har precis så mycket tid kvar jag behöver för att bli klar med detta, och någonstans irriterar det mig lite för jag har sprungit längre varje pass än jag ”borde” enligt min egen uträkning, så jag borde liksom ligga bättre till..? Samtidigt gick jag in i detta med fötterna på jorden och en insikt om att jag kanske inte ens skulle komma i närheten av mitt mål, så jag BORDE ju snarare vara nöjd över att jag fortfarande ligger precis där jag borde i planeringen. Men detta är klassiskt jag; Jag vill överprestera och vara DUKTIGARE och BÄTTRE än vad folk – inklusive jag själv – initiellt förväntar sig, och sedan blir jag besviken för att jag bara är mänsklig. Himla dålig egenskap, faktiskt.

Hur som haver så hade jag igen min dåliga GPS-klocka på mig. Den kom igång efter vad jag trodde var en kilometer så jag kunde hela tiden hålla en estimate baserad på att jag låg en kilometer över vad klockan visade. Detta visade sig vid hörnet hemma vara lite feltänkt – klockan var 1,5+ km efter så när jag trodde att jag just kommit över 5k så nuddade jag vid 6k. Hepp, det var ju klart bättre än jag trott! 🙂

Dagens runda var blöt. Så IN i helvete blöt. Det spöregnade, jag har lyckats undvika en del vattenpölar men hamnat mitt i andra och hemma i hallen hänger tröja, byxor, strumpor, halsduk, vantar och mössa på tork. Regnet har smattrat mot mitt fönster hela natten så det var ingen direkt överraskning att det var blött ute, jag kunde klä mig någorlunda for the occasion och sedan var det bara att få fart på benen. Och fart på benen hade jag! Jag brydde mig inte om vad klockan sade re: min fart eftersom den låg 1k+ efter vilket gjorde att den trodde att jag sprang min första kilometer på 12 minuter, men när jag kom hem och till slut kollade mina tider så blev jag faktiskt oerhört nöjd! Kolla här:

15129661_1345502225467987_103279130138266157_o

Det här är bättre än jag har sprungit på länge! Jag har väl snittat runt 6:40 per kilometer, så att ligga på precis under 6:10 per kilometer känns jättebra! Kanske inga rekord satta (och nu snackar jag ju personliga rekord, såklart) men ändå en väldigt bra runda. Och då måste jag ju ställa mig frågan VARFÖR. Varför springer jag alltid snabbare och bättre när underlag eller väder är mig emot? Regn, blåst, backar – jag är kung! Men platt sträcka, milt väder och inget som faktiskt bråkar med mig? Avsevärt sämre prestation.

Det är märkligt. Jag tänker att det måste vara någon form av överkompensation från min sida – att jag kämpar hårdare för att inte låta regnet och blåsten stoppa mig och plötsligt kommer jag längre på kortare tid utan att egentligen tänka på det. Det är i alla fall den enda anledningen jag kan tänka mig.

Nästa runda är planerad för imorgon, sedan blir det fredag + söndag innan veckan är slut! Vi får se hur jag ligger till på mitt mål då, helt enkelt 🙂

…jag borde också byta adress på den här bloggen så jag faktiskt kan dela ut den och låta folk läsa, ifall det nu finns någon som är intresserad av mitt löpbloggande. I nuläget heter den fortfarande /sauerkraut och det är en lajvgrupp och har inget med träning att göra. Jag måste in och yxa i adressen + komma på vad jag skall kalla denna blogg, haha. Vi får se!

snowman

#november100 – Lagom

Det var en sådan där runda som var varken bra eller dålig. Den kändes inte super. Den kändes inte sämst. Jag försökte få igång min kassa GPS-klocka för att ha en visare på hur långt jag sprungit (och för att lite försöka justera efter tid/kilometer och hålla en god hastighet) men den hamnade tydligen dels en kilometer efter, och dels visade den hela tiden 20-40 sekunder långsammare än jag var enligt de appar jag hade på telefonen. Det blev allt som allt strax över 6 kilometer, så på så vis ändå en bra runda! Kan inte klaga på det, liksom 🙂

Efter nästa runda hamnar jag på 50k+ sprunget under november, det vill säga 50% av mitt mål. Jag hade räknat fyra rundor á 5 kilometer i veckan, och har legat strax över 5k nästan varje runda. Jag vill inte ropa hej innan jag är över bron, men det ser ändå ljust ut – jag tror att jag kanske KANSKE till och med kan överträffa mitt mål på 100, om så ändå bara med någon fjuttig kilometer? 🙂

…ser också fram emot december då jag skall ta det lite lugnare. Eller så gör jag inte det? Kroppen är glad över sina fyra rundor i veckan. Vi får se vad det blir av det, jag vill inte planera riktigt så långt fram i tiden riktigt än 🙂

tumblr_ogl0m2vils1swv52fo1_400

(också ett awkward moment när min granne kom ut och undrade vad jag sysslade med när jag tog min post-run selfie. det kostar att ligga på topp!)

snowman

#november100 – Rannsakan

Det var kyligt imorse. Det är väl egentligen inte ens nödvändigt att säga – det är mitten av november och vi går mot allt kallare morgnar. Jag hade ordentligt med kläder på mig så så fort jag fick fart på benen märkte jag ens knappt av kylan. Är det inte underbart hur rörelse får en varm så fort? 🙂

En relativt lös plan på att springa de ”vanliga” 6,6 kilometrarna idag, men jag valde att avbryta efter 5,4 kilometer. Jag minns inte ens varför? Tröttma, antar jag. Lite för seg för att ge den där lilla extra pushen. Så jag stängde av alla appar, kände mig nöjd över tiden jag höll under passet (6:21/km) och gick hemåt. Och sedan kom tvivlet. Rannsakan av mig själv – jag borde kunna ge mer, göra mer, springa mer. Jag borde ha kunnat springa 8k idag! Varför stannade jag efter 5 kilometer? Och mitt som jag satt och skällde på mig själv för att jag var så dålig så tog jag ett steg tillbaka och sade till mig själv ”fem kilometer är fortfarande längre än du sprang för en månad sedan”, och det är det. Fem kilometer är fortfarande BRA. Det är fortfarande precis vad jag har satt som pass-mål nu under november; för att nå mina 100 kilometer tills slutet av november vill jag springa 4x5km i veckan. Mina andra pass den här veckan har alla varit 6+ km, och detta på 5,4 kommer inte ens att göra det svårt för mig att hålla mitt mål.

tumblr_oggpie8cj91swv52fo2_1280

Herregud. Varför är man så snabb på att döma sig själv? För bara ett par veckor sedan hade jag varit strålande glad över 5,4 kilometer. I synnerhet med så bra tid! (tiden är subjektiv, jag inser att det finns MÅNGA som springer snabbare än mig)

Jag har också börjat fundera på att köra Runstreak från 1/1 2017. Vi får se. Jag skriver nog mer om mina tankar kring det här senare.

Nästa pass är på söndag. Tror jag! Blir eventuellt av redan imorgon, får se hur jag känner.

snowman

#november100 – första snön

tumblr_ogdslklsil1swv52fo1_1280-2

Jag hade planerat en eftermiddagsrunda idag. Jag springer ju vanligtvis på morgonen, men jag hade tvättid igår och hade fullt upp med att bevaka valet imorse.

Det var solsken idag. Och snö! Vinterns första snö. Jag drog på mig varma kläder och vantar och en mössa och så ut i kylan. …och så visade det sig att det inte var så kallt som jag trodde, så jag var en aning overdressed. Det blir så ibland 🙂

I ALLA FALL. Jag började snabbt första femhundra meterna och sedan saktade jag ner lite, och plötsligt kändes det som att jag sprang i djup lera. Varje steg var tungt och segt, och benen surade på mig. Jag hade målet fem kilometer men insåg att jag nog skulle kunna tvingas avbryta tidigare ifall benen skulle fortsätta såhär.

Tre kilometer in kändes det bättre. Fyra kilometer in började jag känna mig helt okej. Fem kilometer in var jag ostoppbar! På sju och en halv kilometer stod jag utanför dörren och flåsade. Med vädret, rundan, tiden och sträckan så är jag enormt nöjd med dagens runda!

Jag har nu sprungit 35 kilometer och har 65 kvar tills mitt novembermål är mött.

100 kilometer är alltså mer attainable än jag först trodde, men jag kommer inte att sikta lika hårt i december. I december blir det nog snarare 50 kilometer – jag vill få vila lite men samtidigt ha något att sikta mot som håller igång mig under december 🙂 Får inte lov att stanna!

Nästa runda fredag morgon 🙂