Jag fick någon form av varning från Google häromdagen att mitt cloudkonto börjar bli fullt yada yada vilket resulterade i två saker:

• Jag började radera gamla bilder som jag inte behöver ha kvar för att försöka få loss lite mer utrymme, men insåg sedan att prisskillnaden för 200 gig istället för 100 gig i månaden är 10:- så ehh fuck that noise, nu har jag 200 gig utrymme och GOTT om plats kvar
• I mitt sökande efter bilder att radera hamnade jag på alla mina träningsbilder från Malmö och fick feeling. Eller vad man nu vill kalla det? Kände mig lite olustig över hur jag ser ut numera och insåg väl att jag ju faktiskt KAN komma igång vettigt med träning och äta bättre osv osv igen och kanske återgå någorlunda till hur jag såg ut då, iunno. Jag har ju andra förutsättningar nu; sämre sådana, om man så vill. Jag är 42 och förklimakterisk vilket faktiskt påverkar ens vikt och möjlighet till att förändra den, jag har ett väldigt bra förhållande där jag vill umgås med min partner istället för att sticka ut och träna hela tiden, et cetera. Vi får se. Jag har bilderna som morot, i alla fall.

Johan går på semester på fredag så jag skall promenera in till stan och äta lunch med honom idag. Imorgon får jag mina sista pengar från min senaste arbetsgivare och de pengarna skall mest få växa på mitt sparkontot (och pensionssparkonto, sådant där man behöver tänka på när man har mindre än 30 år kvar i arbetslivet…) (wow) (deprimerande)

Jag har varit ute och sprungit nu på morgonen. Det var tungt. Jag sprang häromdagen också, tänker försöka komma ut varannan dag eller så så jag vet inte om det bara var en allmän tyngd i kroppen eller ifall det var spår av seghet kvar från i måndags. Hur som haver så lyckades jag med mitt pass, kände mig lite nervös inför nästnästa pass som ju skall vara en eskalering från detta (dvs W3 → W4) men i värsta fall är det ju bara att köra någon omgång till av W3 innan jag byter, så det är ju inget att vara nervös över haha. Så onödiga känslor, ibland?

Jag är gud i min egen värld och kropp, det är jag som sätter reglerna.

Onödiga tossa.

Sommaren har slagit till med all form av värme och det är, i vanlig ordning, vidrigt. Jag tycker inte om det. Men mAn fåR intE kLaGa pÅ VärMEn och allt vad folk nu går runt och bölar över. Det får jag visst. Jag upprepar; gud i min egen värld och kropp. Runt 20 grader kan jag överleva, allt över det? NEJ TACK. Om det ens behövs ett skäl så får jag ont i kroppen när den svullnar av värme, men det skall ju inte ens behövas ett rättfärdigande för att få säga att man ogillar sommarhettan tycker jag. ”Ah men då får du inte klaga när det är kallt sedan!” Det får jag visst. Låt mig vara tvär och frusen haha

Nu blir det frukostsmoothie och sedan en dusch. Därefter skall jag väl se ifall jag hinner plocka lite i sovrummet innan jag promenerar in mot stan.

Ha en fin dag! :)