Gnällelignäll

Klockan är nästan åtta och SNART är det svalt nog ute för mig att sticka ut och springa! Jag har insett att jag helt enkelt får släppa mitt kontrollbehov vad gäller de dagar jag tränar och ta det när det går. Det är bättre att springa lite krokiga dagar och få något vettigt ut av det än att tvinga ut sig själv mitt under gassande hetta när det är sol och trettiofem grader och knappt kunna ta sig en kilometer utan att man skall känna sig sjuk.

SNART är det höst. S N A R T. Jag försöker stå ut. Vi försöker väl alla stå ut, by now. Visserligen är det ett gäng som säger ”Klagar ni på värmen nu får ni absolut inte klaga över kylan och mörkret som snart är över oss i sex månader!” och liksom… jag klagar väl över vad fan jag vill? :P Jag har inget emot mörkret. Jag har inget emot kylan. Jag gillar att kunna gå i heltäckande kläder och känna mig lagom. Jag är bra på vad jag kan ha på mig för att inte frysa. Det är svårare när HUDEN är det som gör att man är för varm under flera månaders tid. Jag kan inte reglera det. Jag kan inte leva i ett badkar.

En gång i tiden markerade slutet på medeltidsveckan början på hösten. Jag står fast vid att det ÄR så, men det är väldigt varma höstar numera.

JAG SKALL SLUTA TJATA OM VÄDRET NU. Färdig för detta inlägg! Mer tjat om vädret kommer i nästa uppdatering, men ja.

Martins semester sjunger på sista refrängen. Jag har tvättid imorgon, och sedan blir det nog en fika med Eva. Kanske är jag fräck och tar med mig skinnklänningen och nål och tråd så att jag kan fortsätta (och kanske avsluta.?) renoveringen av den i lugn och ro? Skall även se ifall jag kan passa på att färga mina lajvbyxor imorgon; de skall vara tvättade när man inleder färgningsprocessen, så om jag bara håller tungan i rätt mun SKULLE de kunna hänga på tork medan jag fikar med Eva. Undrar om morgondags-Carina kommer att komma ihåg detta. Hm.

NU SKALL JAG KÄKA EN MACKA, och sedan springa. Vi får se ifall det är en smart ordning på saker. Vi får SE.

Hejrå! o/

WordPress theme: Kippis 1.15