Saker min hjärna vill och gör

Foto: Eva Wei

Foto: Eva Wei

Jag har städat som en gnu och nu är det relativt presentabelt hemma :D Skall se ifall jag kan fixa färdigt sovrummet när jag kommer från jobb idag, och sedan får jag se till att städa vidare när Martin har åkt hem på söndag – och sedan HÅLLA DET STÄDAT pga mår mycket bättre och kan träna/fånga pokémons/sy/se på film med sjukt gott samvete och det hade ju varit djefligt nice som man säger?

Jag har sovit gott och drömt konstigt och när klockan ringde imorse var jag väldigt förvirrad över när, var, hur, vem och varför jag var. Det redde ut sig, till sist. Jag är Carina. Eller Zåmbi. Jag är gammal och seg och rödhårig och i min lägenhet (fast nu är jag på jobb) och jag har tusen idéer jag vill utföra men kanske inte tid och ork och egentlig lust till alla? Vi får se.

Efter upptäckten av allt skitsnyggt ylle i min låda igår så har jag börjat fundera över vad och om jag skall göra något av det innan mtv. Förmodligen inte, liksom?? Jag har ju redan en massa kläder, och eftersom jag bara skall vara med under tre dagar krävs liksom inte så mycket mer än tre olika ombyten? Men jag drömmer lite, ändå. Jag har nog inte ens tid att sätta mig och sy något helt nytt tills dess, men ni vet. Hjärnan. Den gillar att skapa och drömma och bygga saker, så jag låter den.

IDAG KOMMER MARTIN. Jag tjatar, men jag är så himla glad att jag skall få krama på honom idag. Vi har inte setts sedan vi kom hem från Gotland för nästan två veckor sedan och sedan dess har farmor dött och jag gör ont på insidan och vill bara få hålla om någon eller bli omhållen en stund, ni vet. Och herre, har ni problem med att jag tjatar om Martin, hur jag mår, hur jag sover, vad jag syr, när jag tränar, vad jag drömmer osv så är ni kanske på helt fel blogg också? :P

Men ja. Martin är bra. Så himla, fantastiskt djävla bra. Vi firar snart fyra år. Vi flyttar snart ihop. Så snart vi kan! Jag menar, det är ju något vi jobbar mot. Inget som finns konkreta planer på än pga flertalet olika situationer, men jag ser mig ändå hos honom inom en relativt snar framtid. Jag vill inte vara kvar i Malmö i ett år till. Jag vill flytta ihop med honom och bygga nytt liv och gemensam framtid i Göteborg. Jag har vänner där. Familj. Hans vänner. Hans familj. Det kan bli så himla bra detta, när det väl blir av. Jag drömmer, i alla fall. Igen: Hjärnan vill, låt den.

Fredag. Så himla kort vecka, detta. Jag har lite lättare ångestkänningar men jag hoppas jag kan jaga dem på flykt under morognen. Jag har ingen lust med ångest idag. Jag vill bara spinna fjärilar och vara lycklig över han den där knipsarn som kommer att sitta på min soffa när jag kommer från jobb i eftermiddag. Älsk. Sakn.

OKEJ. Ni får ha en bra helg! Det finns väl en chans att jag eventuellt postar något här på söndag efter att han har åkt hem, men typ förmodligen inte? :)

En lista:

P1070894

  • Behöver köpa diskmedel -_-
  • Är nästan helt klar i vardagsrummet! Och köket! Bara kaoset i hallen, badrummet och sovrummet kvar med andra ord. Hepp.
  • Lyckades lösa presenten till Martin – höstacken jag talade om imorse, ni vet.
  • Försöker hitta linnet jag skall ha till ärmarna på skjortan jag håller på att sy. Har hittills hittat en massa annat istället, bland annat ett par meter skitsnyggt lila ylle (just ja!) och grönt ylle (det med!)
  • Skall städa satan i typ en timme till och sedan ta paus och gå till affären och köpa diskmedel
  • Sedan skall jag ringa min svärmor
  • Och städa färdigt, because VEM BEHÖVER LEDIGHET
  • Om jag hinner blir det en promenad ikväll. VILL ha promenad. Det får med andra ord vara min morot för att lyckas städa klart. Hepp!
  • IMORGON KOMMER MARTIN
  • M A R T I N

ok hejdå

 

Om ett år spelar det ingen roll

Screen Shot 2016-07-28 at 07.35.25

Torsdag. Tiden är så himla konstig just nu. Det borde vara måndag, men ja. Superkort vecka iochmed frånvaro. Lätt ångest över att vara tillbaka – det känns som att jag har hamnat utanför, liksom. Det är inte ens någon här, det är INGEN som på något sätt har undvikit mig eller så. Jag menar mest att jag har hamnat utanför loopen efter att ha varit borta så länge.

Fredag imorgon. Då kommer Martin. Så himla behövt just nu. Mer än vanligt, liksom. Idag skall jag städa. Ser fram emot det. Ordning och reda. Lugn. Jag blir väldigt zen av när saker i ordning.

Jag vet inte vad mer jag har att säga idag. Jag har drömt konstigt och sovit ganska illa och hade velat ha tio timmar till på dagen för att hinna städa minsta lilla vrå hemma, men man kan inte få allt här i livet.

Så noterade jag att förväntad leverans för den present jag beställde till Martin för en vecka sedan är ”mellan 17-01-2017 – 16-07-2017” …är detta ett skämt? Mellan JANUARI och JULI 2017!? what? Det är om ett år! Jag skall ge bort denna present om två veckor?? Blir tokig. Nu måste jag avbeställa denna och försöka hitta den i lager hos en annan återförsäljare istället. Suck. Det fanns vissa skäl till varför jag letade rätt på den butik jag faktiskt beställde den ifrån, så nu får jag ge mig in i höstacken och hitta nästa nål antar jag :/

Annars mår jag bra. Jag är mest låg och isolerad just nu. Jag tror att en helg med Martin kommer att göra saken mycket bättre.

…och jag är hemma, igen

P1070876

Jag är hemma igen. Hemma från öjn. Hemma-hemma. Kom hem för ett par timmar sedan och sedan dess har jag mest känt mig väldigt nedslagen och försökt städa. Just nu trivs jag mest med hur sjukt mycket bättre allt kändes bara jag fick plockat av soffbordet och torkat av det. Dammsög lite också, det bidrar. Det ser plötsligt inte fullt lika hopplöst ut här hemma, liksom?

Blommorna på bilden är en vägrensbukett jag gav mommo i söndags kväll, efter att jag anlänt. Själva anländningen (anländan?) i sig var ju väldigt dramatisk fast ändå inte. Bestämde mig för att gå från flygplatsen hem till mommo, vilket innebar en timme rakt i solskenet. Gotlandssolen, ni vet. DJÄVLAR vilken soleld jag hade sedan -_-
Kom fram till mommo och ringde på dörren ett par gånger. Inget svar. Ringde på telefonen ett par gånger. Inget svar. Varvade mellan att spamma hennes dörr och hennes telefon om vartannat en stund. Till slut gick jag runt och drog in en av hennes plaststolar i skuggan, lyssnade på en podcast och sydde lite. Sedan ringde jag igen, då hade hon vaknat och kom inte ens ihåg att det var i söndags jag skulle komma. Hon tittade ut genom altandörrsfönstret och fick en smärre chock när hon kunde se mig stå och vinka till henne samtidigt som vi pratade. Sedan var hon jätteledsen för att hon hade missat att det var idag jag skulle komma, och förebrådde mig för att jag inte ringt på hennes telefon och väckt henne. Eh jag gjorde det? Typ tio gånger? Tills telefonen själv lade på pga maxade ut antalet signaler man får ringa..?

Så ja. Det var lite dramatiskt där en stund. Sedan åt vi middag och jag tog en promenad och kom tillbaka med vägrensbuketten här ovan.

I måndags stack jag först ut och sprang lite (jissus vad fint de gjort löpbanan på P18! wow!) och sedan åt vi pizza till lunch och sedan gick jag in till stan och uträttade lite ärenden. När jag kom tillbaka till kaostanten igen hade jag 26k steg på stegräknaren – det slutade på 30k steg innan jag kom i säng i måndags. På kvällen åt jag middag med pappa och Prescilla och fick en väldigt fin gotlandsring som minne efter farmor.

P1070916

”Det blev tyvärr inget restaurangbesök” menade pappa och jag ba SKOJAR DU jag tar banne mig hellre pappas hemmalagade över restaurangkäk vilken dag som helst i veckan. Att det sedan var gotländsk oxfilé vi åt gjorde ju knappast saken värre??? :D ♥

På tisdagen… Jag stack ut och sprang på morgonen igen. Sedan ringde Ricard och ville ta en promenad, men jag var mitt ute på P18 och svettades och skulle fortfarande hinna duscha och klä på mig och hela faderuttan innan begravningen. När jag kom tillbaka till mommo och eftersvettades och snackade lite skit ringde det på dörren – Zzucken! Sedan hängde han hos mommo (och mig) tills pappa hämtade oss runt kvart i tolv.

Vi hämtade upp Fredrik och körde sedan ner till kyrkogården. Det reflekterades över att det nog är någonstans runt 12-15 år sedan vi alla tre syskon satt i samma bil sist. Är det inte konstigt?

Vi mötte upp med resten av släkten på kyrkogården och socialiserade lite utanför kyrkan tills det var dags att gå in. Jag hade sådan ångest över att det var samma plats vi hade ceremonin för Anna, men nu var det ju farmor jag skulle fokusera på. Det var tungt i kyrkan. Alla grät, alla sörjde. Det var jobbigt, så djävla jobbigt. Och sedan var det över, och vi åkte vidare till Frimis där vi skulle äta buffé och tårta.

Och stämningen lättade. Precis som med Anna. Kyrkan är den fruktansvärda, förtvivlade biten. Fikan efteråt är lättnad, glädje, kärlek och roliga minnen om tokiga upptåg. Det är då man helar.

P1070926

Jag och Ricard tog en promenad i stan efter fikan. Fångade lite pokemanz, pratade lite, drack en öl på hamnen och myste i solen. Hade jag fått tillbringa mer tid med både pappa och Ricard än jag gör idag så hade jag varit så himla lycklig, faktiskt. Nu tar jag tillvara på varenda liten sekund jag har ihop med dem. Älskade familj.

P1070913

…älskade ö.

På kvällen igår satt jag hos mommo och tittade på TV. Först såg vi på Allsång på Skansen, vilket resulterade i detta inlägg på Facebook:

Skärmklipp

Hon är så himla rolig, den där kaostanten :D Vilka miner och grimaser hon gjorde när hon ifrågasatte mitt kunnande om Allsång och whatnot och konstiga artister och vetefan alltså :D Älskade kaostanten! Efter Allsång blev det Morden i Midsomer och det är ju aldrig fel. Vi fortsatte att retas och pika varandra, och sedan var MiM slut och det var dags att sova.

Idag gick jag upp åtta och åt frukost, sedan packade jag och sedan umgåsade jag med mommo tills Thomas och pappa kom utanför staketet och skulle ha med mig till flygplatsen. Fick det stora privilegiet att få hänga med min far och hans fru på flygplatsen en halvtimme innan deras flyg gick (20 minuter före mitt, och Visby flygplats har ju bara en vänthall :))))) och sedan kändes det så fruktansvärt djävla skitjobbigt att behöva säga hejdå och jag klarar fan aldrig av det utan att börja gråta. Jag hatar att han bor så långt bort. Jag är så glad att han är lycklig och trivs där han är, men fyfan vad jag önskar att han var närmre.

Landade tio minuter senare än enligt schema, så missade bussen jag hade tänkt ta in till stan. Den hade jag missat ändå – min väska kom en kvart efter alla andra hade fått sina väskor. Var på bristningsgränsen där, jag har redan varit tvungen att säga hejdå till (farmor), mommo och pappa idag och nu skulle jag alltså inte ens få hem min väska utan strul? Sedan kom den. LÄTTNADEN. Åt en halvsunkig burgare på flygplatsen och åkte sedan hem. Och sedan dess har jag alltså pillat i hemmet och försökt få ordning på saker. Saker är någorlunda bättre ordning på nu, det känns bra. Bättre. Det känns okej.

Jag sörjer, ändå. Jag skulle nog bara behöva få sätta mig och gråta ut en stund. Bara släppa ut alla känslor av sorg, kärlek, otillräcklighet, frustration och saknad. Jag kanske gör det idag. Eller inte. Vi får se.

Men ja. Jag är hemma nu, i alla fall. Om två veckor åker jag till Gotland igen. Utöver det tänker jag fan bara sitta i min lägenhet och vara HEMMA en stund, faktiskt. Martin kommer i helgen och då skall jag ta med honom till Köpenhamn på bilshow och det blir bra. Nu skall jag andas och diska och städa mer och ta en promenad, typ. Jag har ingen aning hur det blir med träning resten av veckan. Jag skall springa på söndag, i alla fall. Idag och imorgon skall jag städa. Utöver det har jag ingen aning. Springa imorgon bitti? Orkar jag ens det? …springa efter jobb? Vi får se.

Ge mig lite rutiner igen. Jag vill inte ha mer överraskningar just nu.

Gotland – igen

P1030781

Mindre än en vecka sedan jag kom hem så är jag på väg tillbaka till Gotland. Begravning av farmor. Jag önskar att jag åkte dit av roligare skäl, men vissa saker är viktiga och man bör vara där. Iochmed flygtider osv så var det enklare att åka ner redan idag än imorgon, så jag får en extra dag på ön tillsammans med mommo, Pokémon GO och Midnattsloppetträning. Jag har även med mig mina knektbyxor som jag försöker renovera inför Medeltidsveckan.

Kameran åker med, i vanlig ordning. Planen för idag och/eller imorgon är att göra Visby runt med kamera och Pokémon GO (because why not) och se vad som duger för instagram sedan.

Hela den här veckan har varit så konstig. I tisdags gick farmor bort, i onsdags var jag på jobb och var helt avdomnad och förstod inte ens vad som hänt (precis som när Anna dog, dvs) och i torsdags när pappa sms:ade om begravningen brast allt och jag fick till slut ge upp alla försök till att jobba och gå hem. I torsdags var det en vecka sedan jag och Martin träffade farmor på sjukhuset. Tiden är ur led, mina vänner. Allt är konstigt och jag försöker hantera all ångest kring detta med döden men jag är lika dålig på det som vanligt.

Jag försöker att fokusera på de bra sakerna: Få mer tid med pappa. Mer tid med mommo. Mer tid på öjn. Det är sommar. Världen är en vacker plats. Farmor mådde så fruktansvärt dåligt på slutet så hon har det uppenbarligen bättre nu. (och samtidigt så är jag så livrädd inför när jag måste gå igenom detta NÄSTA gång. kan inte folk bara sluta gå bort? snälla?)

Men ja. Juni som bloggmånad har varit en besvikelse och även fast det till störst del har haft positiv bakgrund så är saker upp och ner och jag mår inte jättebra för tillfället. Vi får se ifall augusti kan bli roligare.

För övrigt: Flygbussarna går varannan timme. Det innebär att jag antingen åker nu vid 9:15 och är på plats 2,5 timme innan flyget går. ELLER så tar jag bussen som är framme 15 minuter före incheck stänger och 30 minuter före flyget går. Jag ville ta den senare bussen, men jag har knappt sovit i nättras pga har varit stressad över VAD HÄNDER IFALL BUSSEN ÄR SEN när det är så tighta marginaler. Så med en jättebok (LGTG) nerpackad så tar jag bussen som går om en timme. Jag får äta en tidig lunch och läsa och filosofera över livet fram tills flyget går. Kanske fånga lite pokemanz, vem vet.

Men ja. Livet. Jag förstår ingenting egentligen. Ni får ha en bra dag, jag är tillbaka igen på onsdag och kanske bloggar då, eller så får ni vänta på mig tills på torsdag. (herregud all denna ((förståeliga!)) frånvaro på jobb just nu -_- ångesten, jag orkar inte)

tisdag-onsdag-torsdag

Screen Shot 2016-07-21 at 07.50.34

En torsdagsmorgon. Jag steg upp runt fem idag och stack ut och sprang en vända. Sprang utan mål, fick ge med mig efter 2 kilometer men ändå nöjd med att jag kom ut. Det lossnar snabbt igen – jag har ju haft ledigt + haft en sjukt dryg förkylning (som fortfarande surar i min kropp) så det är inte så konstigt att man halkat efter lite igen. Ge mig ett par veckor så kommer jag att springa Midnattsloppet utan problem, liksom :)

Veckan …rör sig. Det är en kort vecka för mig, eftersom jag hade måndag igår och det var en onsdag då. Idag är en tisdag, fast också torsdag, och egentligen även en onsdag. Det blir rätt när helgen kommer. Jag hade en tvättid igår som jag struntade i, spenderade kvällen på soffan framför OITNB istället. Två eller tre avsnitt (minns inte ens) och sedan läste jag tills jag skulle sova. Jag är fortfarande låg och ledsen efter att farmor gick bort, vilket såklart inte är konstigt. Det kommer att ta mig ett par dagar att hitta tillbaka igen, bara.

I helgen är jag ensam. Jag har inte råd att åka till Göteborg efter gotlandsresan, och Martins kusin skulle komma till stan så vi bestämde att Martin stannar i Göteborg och träffar Thomas och jag stannar i Malmö och sparar pengar :P Jag skall se ifall jag kan få en tvättid i helgen, och sedan tänkte jag egentligen bara städa samt renovera lite kläder inför Medeltidsveckan. Saker som behöver lagas, sys om eller bara tvättas. Gör om, gör rätt.

Jag har andra saker på listan också. Vi får se vad jag gör och vad jag skjuter på. Allt hinns med i sinom tid. Jag orkar inte stressa just nu. Det har blivit så mycket av den varan den senaste tiden, och det hjälper mig inte. En sak i taget, osv.

Nåväl. Det var hur som haver skönt att springa! Jag skall se ifall jag orkar ut imorgon bitti också, så kanske man kan lyckas springa ett snäpp längre än idag :) Jag har ju koll på exakt var jag stannade idag så tänker mig att man skjuter sig allt mer framåt för varje gång man springer kanske? Förr eller senare lossnar det och jag springer en mil av misstag, liksom.

Ni får ha en bra dag.

Farmor

tumblr_oak9o3HKFD1swv52fo1_1280

Min farmor gick bort igår. Hon har varit sjuk länge och den senaste tiden har hon legat inlagd på sjukhuset, på infektionsavdelningen. Pappa skickade sms att det hade blivit värre, och igår kväll ringde han och berättade att hon hade gått bort. Det känns väldigt tråkigt, men för hennes skull är det ju skönt att hon inte längre har ont.

Så, ja. Jag vet inte. Det känns lite jobbigt just nu.

Det är i alla fall varmt och soligt idag. Det skall bli 24 grader, påstås det. Jag tänker mig en promenad efter jobb, och lite OITNB medan jag tvättar. Nästan klar med S3 nu, tror att jag är på sista avsnittet? Sedan blir det S4, som Martin redan har varit på väg att råka spoila typ femtio gånger :P Snart får du prata, Martin!

Känns lite märkligt att vara tillbaka på kontoret efter två veckors ledighet, också. Vad fint det är med semester, ändå. Bara få stänga av allt och inte behöva stressa eller oroa sig över saker. Kunna sitta på en klippkant med Martin och prata framtidsdrömmar och planer och njuta av utsikten. Tråkigt att man bara har fem veckor semester, liksom. Eller ja, tydligen har ju i stort sett alla mina kollegor sex veckor? Kul grej där, ja.

Nåväl. Jag får se ifall jag postar något mer idag. Just nu känns det mest väldigt tråkigt med allting och jag är lite disträ. Får se hur arbetsdagen går.

Ni får ha en bra dag, och krama om era nära och kära, ok?

WordPress theme: Kippis 1.15