Magen full av knivar

Sprang iväg till Apoteket tidigare och köpte Omeprazol, eftersom jag glömde ta imorse. Det gjorde ju ingen skillnad för magen som var ledsen; gårdagens effekt har inte worn off så det är något annat som gör min mage arg idag. Tog ett par Novalucol, åt en banan, gick på inledningstimmen av dagens långmöte och började få mer och mer ont. Wohoo. När det frågades ifall vi skulle kunna skjuta på lunchen tio minuter och alla andra mest nickade eller var tysta så var jag den enda som pep ett ”nä!” och därför blev det lunch tio minuter tidigare istället för tio minuter senare idag. Gulliga Alexandra hade som jag bad henne om tagit min lunch åt sidan så att jag slapp stå i kö, så jag tog med mig lunchen och ilade ner till min dator där jag åt i lugn och ro och sedan fortsatte jobba. Nu streamar jag mötet som alltså pågår två våningar över huvudet på mig, men jag jobbar samtidigt och känner mig lugnare. Magen är gladare. Jag kan inte bli av med sex timmar idag och tre timmar (workshop) imorgon och ändå känna att jag har tid med allt jag vill få gjort denna vecka. Det går inte. Magen blir arg för att jag blir stressad. Nu får jag det bästa av två världar; kan jobba produktivt och ändå hänga med på mötet. Just nu pratar bm, han är rolig :)

Solen skiner idag. Jag tror inte på snö till jul – eller ja, fan vet jag, det lär ju inte snöa på Filippinerna så ja nej kanske inte?? :D

Mitt ben gör ont. Tröttma-ont. Det kryper och krälar i det. Känns obekvämt. Ömmar inuti. Vet inte om det är skorna som gör mitt ben så trött, men varför skulle det i så fall bara vara det ena benet? Det är vänsterbenet som surar. Kan man kropp typ SLUTA sura på mig snart? Jag försöker ju! Lägg ägg!

Men ja. Träning är just nu helt out of the question. Jag borde träna, men jag hinner och orkar inte. Springer jag tio meter till bussen bankar hjärtat så att jag blir helt trött. Går jag upp för alla trapporna till fjärde våningen så flåsar jag och hjärtat får frispel. Det har varit så sedan jag var hemma sjuk förrförra veckan. Idag markerar ju för övrigt två veckor med konstaterad magkatarr :P Idag är också dagen då jag skulle ha kunnat ringa tillbaka till Capio för en läkartid ifall jag inte märkt någon effekt av Omeprazolen, men det har jag ju. Vad kan en läkare göra – sjukskriva mig. Har jag tid att bli sjukskriven just nu? Nä. Jag har två veckor kvar och sedan semester. Jag har saker jag vill och behöver få gjort under denna tid. Jag försöker att lyssna på kroppen så mycket jag bara kan – därav ingen fest, därav arbete och streamad konferens nu istället för närvaro två våningar upp, därav inget hetsande om träning när jag inte orkar – och det måste räcka. Jag VET att det är jättedåligt att fortsätta att pusha när kroppen redan börjat ge varningssignaler, men det finns saker som ligger bakom mitt beslut att inte pusha för en sjukskrivning just nu och även fast jag inte kan/vill skriva något om det här så får ni försöka lita på att jag har tillräckligt mycket koll på vad hur och varför just nu. Jag lovar att sjukanmäla mig ifall kroppen skriker lika högt som den gjorde för två veckor sedan – snälla var inte oroliga för mig och SNÄLLA tjata inte på mig att jag ”MÅSTE” göra något åt saken. Det gör mig verkligen bara mer stressad när jag mest av allt bara behöver support. Ok? <3

Men ja. Ser fram emot att få komma hem och julstäda och äta saffransbullar och kakor och tjocka till mig och tända ljus och ba’ MYSA. Decembermys är bästa myset, lovar.

Kanske ni får någon bild ikväll, ifall jag lyckas åstadkomma något som förtjänar en bild :)

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: