Det här med att mitt ben hatar mig

10406542_797059176978964_1399891601039664662_n

Såhär kommer våra gruppmärken att se ut, fast med en benknota till – jag blev bara lat mot slutet och detta är en prototyp så det är inte jätteviktigt att allt är rätt/med, det skall bara fungera som måttstock och visual guide. Kampgrupp 86 Sauerkraut, vi är asballa :)

Mina byxor är näääästan klara. Jag vet att jag har sagt det varje dag, haha, men det dyker alltid upp en massa småsaker som behövs fixas och det är ju bättre att få det gjort vettigt än att göra ett halvdant jobb nu och behöva göra om allt senare. Jag började klippa ur delar till jackan igår, och så fort den är klar så skall jag jobba på skjortan. Cuntpiece ligger lägst på priolistan; Det vore awesome att ha, men det är inte dödsviktigt för lajvet just NU.

Mitt högra ben, alltså. Jag fick ju aset ont i det på innebandyn igår, vilket sedan tog cirka fyra timmar innan benet var typ normalt igen. Sedan småjoggade jag över ett övergångsställe på vägen hem och fick ont igen, hurra hurra vad bra. Och sedan glömdes det lite grann bort i allt syende och bullätande och socialiserande igår, helt okej. MEN SEDAN vaknar jag mitt i natten av att jag har fått DÖDSKRAMP I VADEN på högerbenet och det gör ju så satans ont att jag inte ens vet vad. Ville skrika. Tvingade istället mig själv att andas lugnt och försöka att slappna av alla muskler för att inte förvärra det. Det tog ett par minuter eller en evighet, jag vet inte, men sedan kunde jag försiktigt lägga mig tillrätta och typ somna om. Sov dåligt resten av natten, vaknade och ville mest bara gråta över hur trött jag är och nu sitter jag på kontoret och fryser och känner mig blålila och svullen runt ögonen trots att jag inte är det. Det bara känns så. Svullnad.

Eric åker hem idag och jag åker till Göteborg. Martin jobbar sent så jag skall socialisera med Eva fram tills Martin finns tillgänglig för umgänge. Jag har fem kampgruppsmärken att brodera och vi får se hur många jag orkar göra på bussen. Kanske ett. Jag lär sova på bussen, jag har en känsla av att jag kommer att däcka efter typ fem minuter haha :)

Trots benbråk och kyla och trötthet är det ändå en bra dag. Jag längtar efter Martin och ser fram emot att få krama på honom ikväll. ♥

Det blir ingen bild på byxorna idag. Jag har en bild från igår där jag har båda byxbenen på mig, men den är inte tillräckligt bra för att jag skall vilja dela. Jag lovar högtidligt att det KOMMER att komma en bild på byxor – och resterande delar av min utrustning – men inte just NU. Ni får ge er till tåls – om ni nu ens sitter och skakar i förväntan, det kan ju vara jag som fullständigt övervärderar hur intresserade ni är av mina syprojekt :P

okej hejdå

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: