Om jag ändå bara hade kunnat trolla med knäna

61991_158392917512263_3691448_nPå var sitt håll sitter vi och är sjuka, min älskade och jag. Han är febrig i Surte, jag hostar sönder lungorna i Malmö. Jag önskar att polkagrisen i handen på bilden här ovan vore en trollstav, så att jag kunde trolla hit honom och försöka pyssla om honom så gott jag orkade, istället för att vi båda får ligga ensamma och ynka. Avståndet = not cool, bro.

Jag fick Cocillana och Bricanyl på Capio förut. Vi får se hur det hjälper. Jag är evinnerligt trött på hostandet och vill ju få vara frisk tills julen – det är ju ganska mycket roligare att fira jul utan att sitta och hosta som en idiot hela helgen. Hepp.

Har just sett färdigt Tomten är far till alla barnen. Funderar på om jag skall se en film till eller om jag skall göra tidig kväll och lägga mig och läsa istället. Det lutar ganska hårt åt det sistnämnda! Är på sista delen i Sagan om Paksenarrion för sisådär sjuttioelfte gången (jag läser om böcker med ett par års mellanrum – om de är bra, det vill säga ;)) och trots att jag vet vad som händer så är det ju så spännande och bra att jag inte kan lägga den ifrån mig. Hihi. Boknördszombie <3

Min förhoppning är att Cocillanan inte bara kommer att få mig att somna gott (morfin, ni vet…) utan även att jag hostar mindre imorgon. Morgnarna hittills har varit fruktansvärda, jag hinner knappt vakna innan halsen protesterar och jag hostar tills nacken stelnar och käken nästan låser sig.

Förlåt att jag gnäller så mycket om detta, men det upptar mitt liv ganska så fullkomligt för tillfället och det är svårt att fokusera på allt annat när jag mest av allt går runt och hostar och äcklar hela dagarna. Jag lovar att det blir bättre så fort jag mår mindre kasst! <3

 

Granen står så grön och grann i stugan

julpeppgran

 

bild-10

Såhär ser det ut när man är färdig med julklappar. De ligger inslagna och väntande under granen (som även den är färdigklädd och redo för jul) och jag förundras lite över hur jag har lyckats lägga dit ett så stort berg av julklappar när det bara är fyra personer som skall få dem, haha ^_^

Jag har ett par få inköp kvar vad gäller julmaten, men det blir åtgärdat till helgen eftersom det handlar om färskvaror jag inte gärna går och köper en vecka i förväg.

Det jag dock inte alls gillar med julen är alla röda dagar som dyker upp och trasslar till kalendern. Jag gillar ju konsekvens. Ohwell. Skönt med ledighet och tid att spendera med nära och kära i alla fall ♥

 

Jag tog en massa bilder med min D90 så jag skall lägga upp lite snyggare bilder på julgranen sedan. De här ovan är bara tagna med telefonen.

Jag får varken behålla eller äta kakan

4f147748274a11e292a022000a1c02a4_7Ni vet det där som är så rewarding, när man bakat saffranspannkaka till kontoret för ett par hundra kronor och slitit djur med det, och man får vara med och a) äta kakan och b) höra ifall de tycker om den eller ej..? Yes, not for me. Jag lämnade kakan i kylen på jobb, tog med mig jobbdatorn och åkte hem igen. Helvetes hosta. Jag kan inte med gott samvete sitta på jobb och hosta som jag gör, jag tror inte att jag smittar men så fan heller att jag vill riskera att paja julen för de andra.

Jag får väl hoppas att de skriver något om den på irc när de har fikat sedan. Och jag håller tummarna att de gillar den, det vore trist att lägga tid och pengar på det om de sedan inte alls tyckte att det var en kul grej.

Ohwell. Dagen inleddes med att jag (återigen) vaknade nästan en halvtimme innan väckarklockan ringde (gjorde detsamma igår, därav började jag redan 06:30 istället för 07:00 som jag brukar) och hann knappt märka att jag var vaken innan hostan besatt mig. Hostade tills jag storknade, fick återigen huka mig över toalettstolen och torrkräkas (förlåt för TMI hörni) och kände redan då att idag inte är en dag jag skall sitta bland folk, typ alls.

Så ja. På med kläder, cykla in till jobb, lämna kakan, hämta datorn, åka hela vägen hem igen trots att det brann i huden och skallen kändes alldeles för lätt och bubblig. Ugh. Två veckor idag sedan jag åkte på den här skiten. Ni förstår att det börjar surna lite? Att jag börjar bli lite lagom trött på det? Vi kan ju säga såhär: Jag var trött på hostan en halvtimme efter att den började för två veckor sedan. ”Jag har knappt börjat hosta och jag är redan trött på den” sade jag till Martin när jag låg där i sängen i Filippinerna (vid tillfället glatt ovetande om att vi skulle få klara oss utan AC de två nästkommande nätterna – jag kan INTE rekommendera någon att ligga sjuk i feber och hosta när det är 30 grader varmt i rummet) och då hade jag inte ens börjat hosta på allvar. MEN JA. Jag skall sluta tjata nu :P

Dags att börja se över arbetsdagen samt ta ett glas O’boy.

 

WordPress theme: Kippis 1.15