Älsklingskrabban ♥

Foto: Mia Schlyter

Ibland känner jag en viss svindel när jag begrundar allt som har förändrats i mitt liv det senaste halvåret. Jag har gått från att vara en rädd och bitter människa, frusen i en situation där jag mår fruktansvärt dåligt, till att må BRA, vara GLAD och känna att jag trivs utmärkt med läget. Nytt jobb, ny stad, ny pojkvän – livet är underbart.

För den delen har väl hela 2012 varit en nystart för mig. Jag har testat saker jag inte vågat mig på tidigare och det har fått mig att växa som person. Och jag är så fruktansvärt glad att jag har Martin som går vid min sida under den här resan.

Jag träffade honom första gången på Valborgsmässoafton men det var inte förrän först ett par veckor senare vi började prata, efter att han letat reda på mig på Facebook. Han föreslog en fika en månad senare och jag valde att ställa in andra planer jag hade den dagen. Jag hade inga direkta förväntningar på vår första träff mer än att han var trevlig och att det var kul att komma ut och träffa någon ny, så efter att vi umgåtts i något jag har för mig var tre timmar och han åkte hem så kände jag mig ganska …paff?

…i synnerhet med tanke på att jag berättat för honom en vecka tidigare att jag hade hånglat med en gammal killkompis och att jag var osäker på vad jag ville ha ut av den relationen. Ha! Alla sådana tvivel försvann ju direkt efter att jag hade fått träffa Martin ordentligt och faktiskt fått prata med honom när jag var *nykter* och inte druckit en flaska vin ;)

Han var (är!) snygg, sympatisk och både intressant och djävligt trevlig. Något jag hade räknat med skulle vara en timmes fika och ett dugligt tidsfördriv för en bakfull Zombie (jag slutade ju på Stream två dagar före vår första träff så jag hade festat både på fredagen och lördagen med mina gamla kollegor) visade sig helt enkelt vara början på något riktigt bra.

Och plötsligt hade vi planer varje helg och sedan mitten av juni~ish så har det inte gått en enda helg utan att vi umgåtts. Det var först 12/8 som vi började kalla oss ett par dock.

Vad kan jag säga? Det var utan tvivel värt att ställa in de halvdassiga planerna jag hade den söndagen.

Kommande helg åker vi till Danmark tillsammans och myser, helgen efter reser vi till Filippinerna för att träffa och umgås med min far och efter det ser jag verkligen fram emot att få fira jul tillsammans med honom (även fast det är först på kvällen han dyker upp). Jag är kär, jag mår bra – och jag älskar dig, Martin ♥

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: