En hjärna som förtjänar att ätas

Foto: Monica Hansson

Jag har väl egentligen alltid varit mer eller mindre atheist (även om jag nog var ganska agnostisk som barn), trots att jag som tidigare nämnt som tonåring hade en period då jag gav wicca ett försök. De mer hedniska vägarna har alltid lockat, om inte annat så för sin romantik och sin närhet till naturen. Som wannabe-skogsväsen så är det ju något som ligger mig varmt om hjärtat, trots att jag fortfarande inte tror på gudar och gudinnor. Däremot så tycker jag fortfarande att wicca på många sätt känns mer *jag* än kristendomen eller dylika religioner någonsin kommer att göra.

I alla fall. Trots min atheistiska natur så är jag alltså ändå väldigt romantiskt inställd till detta. På det sättet så plockar jag väl kanske fram lite saker jag *väljer* att tro på, just för att jag vill. Som till exempel att viss magi faktiskt fungerar, just för att man VILL att den skall fungera. Jag köpte ju ett pentagram vid mitt senaste besök på ön och valde att övertygas om att den skulle ge mig energi från mina rötter närhelst jag behöver. När jag nu använder det pentagrammet som smycke så känner jag ändå en viss del av min hemstad stråla igenom den. På det viset. Vardagsmagi.

…sedan har jag alltid tyckt att häxor har ett sjudjäkla bra sätt att klä sig! Jag gillar :) Men det är ju heller inget nytt ^_^

Men förstår ni hur jag menar, eller är allt det ovanstående bara pladder som faktiskt inte alls har någon vettig innebörd..?

Förresten: Nya skorna. Jättesnygga, bekväma! Alla bra saker! MEN de har så hårda klackar att man verkligen klampar sig fram (känner mig som trollet i Bockarna Bruse, som klampar sig fram över bron) OCH den vänstra skon gniker. Alltså verkligen; Klamp klamp gniiik, klamp klamp gniiik. Och tro mig, det är inte bara i mitt huvud. När folk på jobb vänder sig om och flinar åt mig när jag går förbi dem på jobb efter första gången så börjar man till slut gå runt med ett obekvämt halvflin själv när man skall ta sig till köket/badrummet/annan del av lokalen. Vadfan!

Har förresten sovit typ INGENTING i natt. Jag är just nu helt död i skallen och det lär väl märkas i mitt förvirrade skrivande idag. Sådär va, gick och lade mig vid nio, läste fram till typ elva. Var jättetrött, jag lovar! MEN så fick jag en massa tankar i huvudet och blev jättepigg och förvirrad istället. Låg och läste bloggräl i en timme och sedan försökte jag igen att somna, men det gick ju sisådär. Sedan har jag vaknat till typ hundrasjuttioåtta gånger under natten. Ugh. Och ikväll skall vi spela rollspel, så då blir det ju ingen tidig sänggång. Scumbag brain ;(

3 kommentarer till “En hjärna som förtjänar att ätas

  1. Svar: Tack som fan! Du får hänga med nästa år :)

    Jag håller med dig. Vardagsmagi funkar bra bara man tror på det själv.

  2. Fin bild. Jag tror faktiskt att folk överlag börja dra sig tillbaka till naturen, det börjar kännas så rent generellt iaf. Det är egentligen bara prova går barfota över en gräsmatta så tycker jag man känner en viss form av ”jordlig” kontakt av något slag.
    Vi får ses nu snart och diskutera framtida bravader=)

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: