Something is standing in between me and my sanity

Jag tror jag ger upp. Dagarna den här veckan går bara åt värre och värre. Fler och fler sjuka/frånvarande, mer kaos på slingan, mindre enkelt att hålla fokus och jag känner att jag börjar gå i stycken. För en person med såpass mycket kontrollbehov som jag har så är det fruktansvärt jobbigt att ha så lite kontroll. Lyckligtvis har nu mer än halva veckan gått, och snart är det helg. Förvisso kommer väl även helgen att flyga förbi innan man ens hunnit landa, men jag hoppas ändå på en stunds lugn och ro. Skall försöka bli 80 på shamanen och leka med henne, kanske även lurar på att gå ut och ta en öl eller något. Någon form av afterwork hade varit uppskattat…

Sitter här med ett glas cola. Jag behöver sockerchocken. Jag gillar egentligen itne ens cola längre.  Det är nog snarare vanans makt som får en att greppa efter en cola i butiken. Egentligen dricker jag ju bara cola numera om det är alkohol i den (mina coladrinkar äger! folk vågar ju knappt dricka dem numera, tihi) eller om det inte finns något alternativ, annars är jag väldigt trött på cola och läsk av alla de slag. Jag är inte ens särskilt förtjust i socker längre… Det var mer när man var ung som man kunde leva på godis. Nu äter jag ett par bitar och sedan tröttnar jag direkt. Jag antar att det innebär att jag har blivit vuxen, när man inte längre klarar av att injicera socker.

Jag känner mig väldigt reflekterande idag. Reflekterar över mig själv, försöker hitta något stabilt att hålla fast i. Jag har den senaste tiden pushat ett par karaktärsdrag jag egentligen hade velat hålla mer i skymundan… De där lite mörkare sidorna, helt enkelt. Inget som någon annan förmodligen ens märkt, men jag känner mig själv för väl för att kunna ignorera att det sitter en liten demon i mig just nu och får mig att dra i trådar jag borde ha gjort av med för länge sedan. För många olika saker som spelar in, och då hamnar man ibland på de där lite farligare ställena i labyrinten. Vänta bara tills jag släpper fram manticoran.

Kollar på lag till Bloodbowl. Ja, det kanske blir så att jag börjar spela ändå. Hittade ett par lag som såg ut att vara väldigt kul att måla, vi börjar där. Skall även måla hela Minis chaoslag, så det är nog steg ett. Blir kul att komma igång och få pyssla lite mer, ha något att göra bortsett från att hänga vid datorn. Och på söndag kväll skall vi börja med WHFRPG , skall bli kul. Bortsett från Bäver så har jag inte spelat med någon i den gruppen. Får se ifall det blir samma gamla visa eller om det faktiskt blir som Nath säger; inget backstabbande. Jag är så van vid att spela med backstabbers och intrigkåta snubbar att jag inte längre tror på rollspel utan drama och ränker ;)

Ding! Shamanen är 77. Så nära och så långt borta.

Kommentera

WordPress theme: Kippis 1.15
%d bloggare gillar detta: