Tres ninjos

Kärleksmonstret erbjöd sig att byta näsa med mig. Jag gjorde ett snabbt utkast i Photoshop och kom fram till att jag nog tackar nej och försöker stå ut med den lilla snok jag har.

Jag vill städa och göra fint! Tänkte klä på mig och sedan försöka orka röja av vardagsrummet lite här när jag postat detta. Det hade ju varit sjukt bra om det hade varit lite fint och mysigt här ikväll när Bejbi kommer hem från jobbet. Jag hatar att jag blivit så slö av allt det här. Sitta hemma hela dagarna låter ju ultimat, men det drar en på mer kraft än man kan tro. I synnerhet med tanke på att det innebär noll och ingen social tillfredsställelse. Jag behöver ju få träffa andra människor.

Apropå bilden ovan så hjälpte Bejbi mig att färga håret igår. Inte blond, bilden är ju sedan i våras eller något, men däremot så har jag numera INTE ful utväxt utan ser faktiskt snygg ut i håret. Bara en sådan liten sak får en att må lite bättre… (inte för att jag inte mår bra; jag har nog aldrig mått såhär bra som jag gör med min älskade Nathaniel)

Tänk att det finns människor som går en på tårna bara genom att stå där framför en. Om folk inte kan kosta på sig att i alla fall säga hej så tänker i alla fall inte jag kosta på mig att vara trevlig. Jag vill inte vara lika falsk som er, då drar jag mig hellre undan från situationen. Tro mig, jag behöver inte känna ditt godkännande av min nuvarande situation.
Folk i Skåne, alltså >_< Får mig att sakna Thorgo, Thomten och Lady Thumvantar än mer :/

Snot monster

Alltid lika kul att vakna, känna sig pigg, bara för att ställa sig upp och direkt drabbas av FÖRKYLNING DELUXE(tm). Mitt huvud verkar finnas någonstans tio meter under havsnivå, och resten av kroppen sitter här i soffan och försöker mest komma på hur i helvete det gick till.
Hade jag inte varit så bortdomnad i ansiktet hade det varit lite piggare idag, faktiskt.

För övrigt så känner jag mig sådär kombinerat sur/stressad/nervös över att jag för tre månader sedan kom hem med en Apoteketkasse, i vilken jag förmodligen hade mitt recept (såvida jag inte hade det i fickan/handen/plånboken) och någongång där när jag kom hem lade jag recepetet någonstans. Jag trodde badrummet. Jag trodde köket. Jag hittar det inte. NÅGONfuckingSTANS. Och jag måste ha det; på måndag skall jag tillbaka på p-pillerkartan igen och hur fan skall det gå när jag inte kan hämta ut nya? Skitliv.
Skall ägna dagen åt att försöka hitta recepetet. Och när jag säger dagen så menar jag självfallet så fort jag orkar röra mig ur soffan där jag sitter med min dödsförkylning.

Jag gillar inte reklamen för ”Stöd Etiopien” eller vad det nu är. Första gången jag såg den trodde jag att det var en filmtrailer, men icke. Jag förstår vad de vill ha fram i den, och den är ju ändå smart komponerad eftersom vi svenskar främst bryr oss om oss själva (ergo: svenska barn i fara = vi hajar till = vi kanske skänker pengar till Aids-offerbarnen), men kan de sluta sända skiten hela tiden eller? Som all annan reklam så stör jag mig bara efter första gången den visats, och den är ändå bara jobbig att lyssna på. Tack gud för MUTE på kontrollen ^^

Igår när Kärleksmonster kom hem fick han en julklapp i förskott. Jag tyckte att han behövde det eftersom jag tar med mig min datorväska till Gotland om fem dagar, och han blev glad. Jätteglad! Som ett barn på julafton, och mitt hjärta tog ett extra skutt. <3 Jag blir glad när det bekräftas att jag faktiskt är ganska bra på att hitta julklappar åt folk ^^ OCH jag blir glad(ast) av att göra mitt lilla Monster glad :)

Nu skall jag dö lite på soffan tror jag. MISÄÄÄÄÄR.

Pip pip!

Jag vill såååå gärna dra med Nathaniel på bio att se denna med mig den 22:a! Allvarligt, den verkar så otroligt söt ^^ Vi såg ju trailer för den när vi såg Stardust, och vi tyckte ju båda två att vi ville se den. Så nu väntar jag på ett mail från min älskling som förhoppningsvis tycker att min biodejt är en bra idé ;)
Apropå biodejt så skall vi gå och se Guldkompassen (eller vad den heter) på lördag. Tihihi :)

Någonstans i livet var det kul att gå från sådan där DARKNÄZZ till PIPGLAD. Faktiskt <3

Dagens bloggsanning:

Om du delger en annan åsikt än bloggpostarens, så är du ju faktiskt bara avundsjuk.


Jag är så trött på alla som skall försvara sina bloggande vänner/idoler genom att i kommentarsfälten hela tiden uppge ”strunta i vad XXX säger, hon/han är bara avundsjuk på dig” eller ”meh, XXX; du är ju bara avundsjuk!”.

Det finns väldigt få människor jag är avundsjuk på. Har jag en annan åsikt och bloggaren uppmanar till diskussion så tro mig, jag tänker delge MIN åsikt. Om det bloggaren skriver är helt uppåt väggarna och jag skriver det så nej, jag är inte avundsjuk, jag är bara ärlig.

Det här är nästan samma sak som det jag skrev om här, där din åsikt inte räknas för att du är blond/bystig/mörkhyad/homosexuell/strippa.

Enda åsikterna som folk låter glida mellan fingrarna verkar vara sådana i still med ”Du har rätt!” eller ”åååh, du är så söt i den där rosa tröjan!!!”

Pssh.

I fucked the girl in Hanson

I brist på intressanta program på tv zappade jag mig fram till MTV, där de spelar 20 gamla videos. Ni vet, nittiotal. Underbart och nostalgiskt! All of a sudden kommer Mmmbop, Hanson. Petade ivrigt på Caroline MSN, men hon satt redan och tittade.

Vi kom in på hela grejen med Taylor Hanson. ”Jag var seriöst kär i honom” och jag instämmer, för vem var egentligen inte tokig i Taylor? De andra bröderna såg ut som …well, random fugly folk, men Taylor… Oh… :3
Johanna som jag läste MUK (Musikkunskap) med hade ett par jeans på vilka hon hade ritat stora röda hjärtan och skrivit hans namn i. Jag var jätteavundsjuk på henne för de byxorna. Utöver jeansen hon gjort så fint själv, så hade hon skivor och planscher. Vi brukade lyssna på Hanson när jag var hos henne och umgicks.

Idoldyrkan var ju mycket enklare när man var liten ;)
Lätt som en plätt blev man kär i folk på tv, i musikvideos eller någon man bara fick se då och då på håll i skolan.
Numera nöjer jag mig med att då och då glida tillbaka i min suktan efter Michale Graves. Annars är jag så nöjd med Nathaniel att det är rent galet :)

(läste förresten här igår. Plötsligt var de vuxna allihopa.)

Peter: If you could be stranded on a desert island with any woman in the world, who would it be?
Quagmire: Taylor Hanson.
Joe Swanson: Taylor Hanson is a guy.
Quagmire: [Laughs] You guys are yankin’ me. ”Hey, let’s put one over on Quagmire.”
Peter: No, he’s actually a guy, Quagmire.
Quagmire: What? That’s insane. That’s impossible. [Pause]
Quagmire: Oh God. Oh my God. I’ve got all these magazines. Oh God.

U FAIL!

10.40 Oprah Winfrey Show
10.40-11.30 Amerikansk talkshow från 2006-2007. Nästan åtta år efter att han lämnat vita huset, arbetar före detta president Bill Clonton för att förändra livet för människor runtom i världen. I dagens program pratar han med Oprah om hur man kan hjälpa andra människor. Del 89 av 140

Vad säger ni, gillar ni han den där Clonton? ;)

Bakom maskerna

Saker som gör att du inte har rätt till din åsikt:

  • Din ålder
  • Din kroppsform
  • Din hårfärg
  • Ditt yrke
  • Din dialekt
  • Din hudfärg
  • Dina intressen
  • Ditt smink och dina andra modifieringar av ditt utseende

Jag behöver inte peka på exempel, ni är nog duktiga nog att lyckas hitta egna.
Men ändå, lite såhär: ”Det du säger är ju bara struntsnack, för du spelar ju in porr!” ”Du snackar bara goja, vad fan vet du som bara är femton?” ”Tjejer med silikonbröst är ju ändå bara ute efter sex, så vad vet du om politik?”

Ibland låter jag mig styras av fördomar, men ofta försöker jag låta bli. Eller, rättare sagt, alltid styrs jag av fördomar, men så ofta det går så bortser jag från vad mina instinkter försöker få mig att tycka. Och tänk vad större världen blir om man faktiskt visst vill lyssna på vad den där tjejen som drömmer om större bröst har att säga!

Det var väl inte så mycket mer än så jag ville ha sagt. Kanske har någon något att tillägga på detta?
Som alla andra bloggare säger: ”Vad säger ni?”

WordPress theme: Kippis 1.15