Zombie goes zombie

Jag är stressad. Det är en del saker som inte riktigt går som jag vill och då blir ALLT fel. Jag är stressad över tre-fyra saker just nu, och det blir inte bättre. Stress gör mig apatisk och får mig att känna mig omotiverad att göra något. Istället för att förska fixa saker känner jag bara ett stort BLÖH och låter hellre bli. Jag behöver åka till Kävlinge men har ingen lust. Imorgon slutar jag tolv och jag skulle lugnt hinna stanna i Kävlinge i en halvtimme och hämta saker, men det känns så …tråkigt. Omotiverad. Oprovocerat. Jag vill inte, orkar inte. Vi får se. När jag väl blir pepp och vill ta tag i saker så är det alltid för sent. Klockan blir för mycket. Samtalen som skall ringas får skjutas upp en dag eftersom telefontiden är slut.

Det kanske bara är just NU, och förmodligen är det mest på grund av det där som ger mig som allra mest ångest och som jag fick ett förtvivlat hysterianfall över igår. Jag orkar inte ens försöka förklara, så nöj er med att veta att det är något jag tvivlar på går att fixa, och som förmodligen bara kommer att kosta en förbannad summa pengar.

Pappa vill ha min adress. Jag blir nervös. Huvudet hittar på tusen dumma idéer över vad han kan vilja posta. Ni behöver inte förstå det här heller. Det har bara väldigt mycket med deras skilsmässa att göra.

WordPress theme: Kippis 1.15