Hjärnbry

Så står jag i valet och kvalet: Skall jag byta server eller inte? Vara kvar på Argent Dawn, eller byta till den PVP-server där Viktor och Smege spelar? Jag vet inte om jag pallar pvp. Men å andra sidan vill jag gärna ha fler att spela med. Det är jättetrevligt att ha Johan att småprata med när jag grindar, men att jag hinner upp i hans level innan Viktor och kompani hinner upp i min level är väldigt liten chans. Så spelmässigt kanske jag hamnar bättre till om jag byter.

Hjärnceller gnuggas mot varandra så pass att det blixtrar om skallen på mig.


Eftersom min karaktär är på en RP-server får jag inte lov att byta till en PVP-server. Moget. Jaha, då får jag levla ny karaktär då… :S

Creatures calls

Njä, jag duschar imorgon bitti istället. Jag duschade ju ändå för bara sju timmar sedan, jag överlever nog natten utan att duscha ytterligare en gång idag. Fast duscha är min kärlek… Det gör mig glad och varm. Hrm. Kanske duschar ändå, vi får se. Beror på hur trött jag är: Jag tycker inte alls om att gå till sängs med blött hår, för jag ser så läskig ut när jag vaknar. Kanske duscha, spela lite datorspel några timmar, och sedan falla in i djup medvetslöshet i sängen och stiga upp någongång senast elva imorgon? Det vore en fin plan :)

Ingen skola imorgon. Enda planen jag har som skall utföras är att jag skall lämna tillbaka färgkartan samt göra en budget för februari. Jag borde diska samt börja städa av inför helgen också; ju mer jag städar innan fredag desto lättare kommer det att gå när jag skall förflytta alla möbler till rummets mitt. Oh, mitt hem kommer att vara i kaos under ett par dagar, innan färgen torkat såpass att jag kan ställa allt på sin plats igen. Nåväl, vill man ha det fint får man lida pin, helt enkelt.

Jag är hungrig, och ytterst sugen på macka. Dock har jag inget smör, och macka utan smör är ingen höjdare. Jag får ta ett äpple och dricka lite vatten så går det nog över. Jag är faktiskt stolt över mig själv iochmed min äpple-istället-för-sötsaker-plan. Jag känner mig nyttigare, och jag börjar ta mig ur det nesliga sockerbegäret nu :) Mrrr. Lycka!

Yummy yummy, there’s a monster in my tummy

Hemma igen. På tåget satt en märklig kvinna snett framför mig, mot mig. Jag tror i alla fall att det var en kvinna. Det såg ut som en blandning av T-rex, Hulken och Meatloaf. Varelsen (kvinnan) tittade en hel del på mig. Jag tittade nervöst tillbaka lite då och då, och sedan snabbt ut genom fönstret igen. Som att jag var rädd att hon smittade, kanske.

Sedan gick hon av. Istället gick en snygg kille på, och satt sig åt samma håll som jag fast på andra sidan gången. Han gick också av här hemma. Fast inte åt samma håll som jag…

Nu skall jag ta en snabbdusch. Sedan skall jag spela lite World of Warcraft. Jag hade sex nya kommentarer när jag kom hem, men tre var precis samma. Snyft. Nå, jag kände mig lite älskad i alla fall ^_^

Pasta hos Smege gick bra. Det var trevligt att få socialisera lite, slippa sitta och uggla i lägenheten. Vi såg på nördiga program med dålig humor och sedan var jag tvungen att gå till tåget en kvart efter att Outsiders startat. Det var nog bäst så. Människor förvirrar mig.

Dagens korkade

Eh. Gårdagens korkade, kan man också säga. Jag åt mackor igår. Det var trevligt. Jag tänkte äta macka idag, men… uhm… jag hade tydligen glömt att ställa in smöret igår. Lagom smart – jag skyller på feberns efterdyningar!

Nåväl. Skall strax klä på mig lite mer och gå bort till Coop, där jag skall återlämna filmen och köpa lite stuff till pastan jag och Smegolas skall tillaga ikväll. Det blir …carbonara. Igen. Jag kan väl inte rå för att det är gott? Mat är bra och eftersom jag inte hade smör till mina mackor är jag hungrig. Jag tänkte ta tåget som går klockan fem, då hinner jag andas ut lite i lugn och ro. Och så behöver jag inte gå så snabbt – jag är ju inte helt kry än, även fast jag känner mig mycket bättre redan nu, jämfört med i morse. Visserligen var jag stressad så att det räckte till och blev över i morse, men ändå. Fortfarande missnöjd över internetuppkopplingen i Lillan; den vägrar fungera, och jag förstår inte varför. Som sagt, hon har varit såhär en gång tidigare och då gick det över efter några timmar; nu har det varit så sedan igårkväll och fortfarande inte ett uns förbättring. Ack och ve!

Imorgon skall jag städa och gå till Flügger. Jag skall lämna tillbaka färgkartan, samt kolla upp alla saker jag behöver införskaffa utöver färgen; med Simons händiga hjälp har jag fått en massa bra tips på vad jag behöver och inte. Ser fram emot att få måla om här hemma, jag är av stark övertygelse att det kommer att bli bra :)

What can I do, what can I say? Chose your weapon, time to pay.

Öppet brev till H&M

Kära Hennes & Mauritz!

Varför tycker ni så illa om min kropp? I alla dagar av mitt liv har jag fått höra att man duger som man är, men ibland undrar jag. Ni har väldigt fina och bra kläder i ert företag, och jag ser mig gärna som kund av dessa. Dock måste jag besviket konstatera att ni inte gärna gör kläder som passar min märkliga kropp. Ni förstår, jag är kurvig. Jag har inte bett om det, jag blev det bara ändå. Jag behöver kläder som kan rymma min ack så tunga byst och jag behöver samtidigt kläder som framhäver min midja och ytterst smala rygg. Och kläder som även sitter bra över höfterna verkar det inte ens vara tal om att finna!

Idag funderar jag över mina ben. Jag köpte ett par fina, röda knästrumpor hos er tidigare i vintras, för att matcha en klänning och kofta jag har som går i samma färg. Till min stora förvåning insåg jag dock att strumporna är för långa för att fungera som just knästrumpor, och samtidigt för korta för att fungera som overknees. Idag provade jag ett par ljuvliga stayups i nätmodell med prickmönster som jag i glädje införskaffade under förra veckan, och dessa är för långa för mig även när jag har dem uppdragna nästan över höfterna. Ändå är jag inte riktigt av uppfattningen att jag har för korta ben – jag trodde allvarligt talat att jag hade normallängd på dem.

Så, H&M, vad tycker ni att jag skall göra? Jag vill så gärna att de kläder jag köpt av er skall sitta så som tänkt, men min kropp envisas med att avvisa den idéen för mig.

Jag vore tacksam för ett svar.

Med vänliga hälsningar,
//Carina Hellbergthe friendly neighborhood zombie.

I am a picture

Jag är nog den enda tjejen i hela Skåne som behöver sminka sig för att vara snygg. Jag brukar småkika lite på tjejer på tåget, i skolan, på stan, och ALLA kör naturligt. Kanske lite mascara. Oftast inte ens det. Jag har aldrig sett mig själv som en som översminkar sig; det enda jag använder är mascara, ögonskugga och eyeliner (sistnämnda är ett måste för den där fina fifties-cateye-looken jag gärna nyttjar ^^) och that’s it. Vill jag vara extra spiffy blir det lite rött på läpparna, men det är ytterst sällan eftersom jag inte är helt förtjust i att hålla efter en målad mun hela dagarna.

Men… Ingen annan. Och de är så söta ändå! Deras ögon syns. Det gör inte mina när jag är osminkad. Jag har så små ögon och jag känner mig obehaglig till mods när jag inte har mitt smink. Jag är en sådan där ytlig tös som gömmer mig bakom ett sminkat yttre. Typ. Å andra sidan tycker jag att smink är ett bra sätt att framhäva sin personlighet och sin stil. Vad vore en gothare utan mängder av svart ögonskugga och kajal? Och vad vore en bimbo utan sin blåa ögonskugga och sina rosasockrade läppar?

Jag funderar ofta på det där. Vad tänker folk när de ser mig och min gråa ögonskugga? Tycker de att jag är översminkad? Eller reflekterar de inte alls över att jag spacklat på mig?
För mig har det ju alltid bara varit ett sätt att vara lite sötare. Jag tycker om att vara söt.

(jag är för det mesta illa ansedd hos de flesta feminister :P)

Det är dock fortfarande en intressant sak att filosofera över, samt lägga märke till. Det är alltså mer som skiljer mig från skåningarna än dialekten.

Jag kommer inte att sluta sminka mig. Jag tycker om att sminka mig. Jag tycker om att man har möjlighet att ändra sitt ansikte utan några mystiska kirurgiska ingrepp. Jag kan en del små tekniker; idag vill jag ha stora ögon, då gör jag såhär. Idag vill jag framhäva ögonfärgen, då gör jag såhär. Idag vill jag se ut som en docka, då gör jag såhär.
Det roar mig. Det låter mig vara kreativ, och det låter mig ha en morgonrutin. Jag behöver rutiner för att fungera.

Angelfuck

Lotta ringde. Trevligt samtal i säkert en halvtmme. Vi har fått tillbaka den uppgift vi lämnade in häromdagen. Och, eh, tydligen har vi missförstått allt. Det står nämligen så, sade Lotta: Ni har missförstått allt, men ni visar att ni kan använda er av SAG! Det var ju det uppgiften egentligen gick ut på. Så… har vi klarat den, eller har vi inte klarat den? Vi är förvirrade. Om Marit inget säger och vi får ut våra poäng för kursen så vet vi. Vi vågar nämligen inte fråga ^^

Ryktet går att vi får tentaresultaten på onsdag. Ett mer illasinnat rykte säger att vi har en gigantisk uppgift som skall lämnas in på torsdag. Individuell uppgift på fyra-fem sidor. Oj. Fullständig satslösning, mer fraser och en massa sådant. Hrrm. Ja, då vet jag vad jag skall roa mig med på onsdag då.

Idag var tydligen en inte helt spännande dag i skolan. Lotta hade smitit efter halva lektionen. Tydligen hade Marit bara diskuterat verbändelser på olika språk, och dragit en massa skämt ingen förstått. På sätt och vis är jag ledsen att jag missade det – jag saknar att träffa folk och är inte alls tillfreds med min isolation.

Idag skall jag gå till affären och lämna tillbaka filmen. (det där med att lämna tillbaka filmer får mig alltid att tänka på American Psycho, Pat Bateman tjatar ju ständigt om att lämna tillbaka sina filmer…) Skall då även införskaffa något att äta.
Senare idag skall jag som sagt var ta mig till Helsingborg och fika med Smegnus. Då skall jag passa på att fylla på mitt Skånekort så att jag kan ta mig till skolan på onsdag. Och så måste jag betala lite räkningar samt försöka göra ett överslag på hur mycket pengar jag behöver ha till målarfärg, Parisresan och februari månads räkningar… Frr.

WordPress theme: Kippis 1.15